Asemakaavan muutos nro 12782, Pasila, tontti 17089/5, Leankatu 3, Kiinteistö Oy Helsingin Leankatu 3

HEL 2021-010782
Ärendet har nyare handläggningar
Ärende 12. / 13 §

Detaljplaneändring för Leagatan 3 i Böle (nr 12782)

Helsingfors stadsfullmäktige

Beslut

Stadsfullmäktige godkände detaljplaneändring för tomten 5 i kvarteret 17089 i 17 stadsdelen (Böle) enligt ritning nr 12782, daterad 14.6.2022, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stäng

Detaljplanelösningens centrala innehåll

Detaljplaneändringen gäller tomten 5 i kvarteret 17089, som ligger vid Leagatan 3 i 17 stadsdelen (Böle). I och med planändringen blir det möjligt att bygga om en kontorsbyggnad på tomten till ett bostadshus och lägga till en extra våning i trä. Orsaken till planändringen är att den nuvarande kontorsbyggnaden står tom, är liten för kontorsbruk och ligger mitt i ett bostadsområde.

Målet är att kunna använda den redan befintliga byggnaden och möjliggöra småskaligt kompletteringsbyggande på en plats med goda kollektivtrafikförbindelser och mångsidig service. Ett särskilt mål med detaljplaneändringen har varit att anpassa bostadsbyggandet till tomten ekologiskt och på ett sätt som beaktar stadsstrukturen i Västra Böle. Genom att bevara byggnadsstommen kan man främja byggande i trä och undvika de avsevärda koldioxidutsläpp som uppstår vid tillverkningen av de byggnadsmaterial som behövs för ett nybygge.

Den nya bostadsvåningsytan uppgår till 1 940 m² och våningsytan för verksamhetslokaler till 80 m². Tomtens exploateringstal är e=2,3. 1 420 m² våningsyta för kontor bortfaller. Antalet invånare ökar med ca 45.

Planändringen bidrar i synnerhet till att möjliggöra byggande av nya bostäder i Västra Böle. Kompletteringsbyggandets effekter på stadsbilden är måttliga och kan anses bidra med ett mervärde för området.

Påpekandena i anmärkningarna gällde framför allt olägenheter för grannbyggnaderna på grund av att byggnadens användningssyfte ändras och byggnaden får en extra våning samt på grund av avstånden mellan byggnaderna.

Beslut som detaljplanen bygger på

Enligt Generalplan 2016 för Helsingfors är området ett innerstadsområde med beteckningen C2 som ska utvecklas som en funktionell blandning av boende, kommersiell och offentlig service, verksamhetslokaler, förvaltning, parker, rekreations- och motionstjänster samt stadskultur. Enligt den underjordiska generalplanen för Helsingfors 2021 är området ett målområde för utveckling av centrum under jord. En nu existerande underjordisk tunnel är utmärkt på planområdet i den underjordiska generalplanen. Detaljplaneändringen stämmer överens med dessa generalplaner.

Detaljplaneändringen bidrar till att staden kan uppnå sina strategiska mål i och med att man å ena sidan stöder den urbana miljöns särprägel och dragningskraft genom att trygga det befintliga bostadsbeståndet och å andra sidan främjar byggande av bostäder utgående från den redan existerande stadsstrukturen i enlighet med målen för hållbar tillväxt.

Stadsmiljönämnden godkände utvecklingsprinciper för Östra och Västra Böle 8.10.2019. Detaljplaneändringen för att bygga om kontorsbyggnaden till ett bostadshus stämmer överens med utvecklingsprinciperna.

Områdets förutsättningar och nuläge

På tomten finns en kontorsbyggnad ritad 1982 av arkitekten Tuomo Siitonen. Det är fråga om en byggnad i 2–3 våningar med platt tak. Fasaden består av betongelement som belagts med ljusa keramikplattor. I norr, öster och väster omgärdas kvartersområdet av sammanhängande flervåningshus i 3–7 våningar från 1983 och 1984. Kontorsbyggnaden ligger vid kvarterets södra kant. Byggnadernas höjdläge i kvarteret är +54 i norr och blir sedan allt lägre mot söder, vilket möjliggör ett för Västra Böle typiskt soligt gårdsområde mitt i kvarteret. På andra sidan Leagatan finns flervåningshus i fyra våningar.

För området gäller en detaljplan från 1982. Enligt detaljplanen är tomten ett kvartersområde för kontorsbyggnader (KT) med 1 500 m² vy byggrätt. De högsta tillåtna höjdlägena för byggnadens yttertak är +41.0 och +43.5. Dessa får endast överstigas av hissarnas maskinrum och ventilationsmaskinrummen.

Helsingfors stad äger tomten 17089/5. Detaljplanen har utarbetats på ansökan och innehållet har diskuterats med den sökande.

Kostnader för detaljplanelösningen

Genomförandet av detaljplanelösningen medför inga kostnader för staden. Staden får arrendeinkomster för den nya våningsyta som planläggs.

Växelverkan under beredningen av detaljplanen

Den bifogade rapporten om växelverkan innehåller sammandrag av de ställningstaganden från myndigheter och åsikter från intressenter som kommit in under beredningen av detaljplanen, samt bemötandena till påpekandena i dessa.

Myndighetssamarbete

Under beredningen av detaljplanelösningen har man samarbetat med olika instanser inom stadsmiljösektorn och dessutom med följande myndigheter:

  • Helen Ab
  • Helen Elnät Ab
  • samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT)
  • samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) vattenförsörjning
  • kultur- och fritidssektorn (stadsmuseet)

Myndigheternas ställningstaganden om programmet för deltagande och bedömning och om beredningsmaterialet gällde en tunnel för avloppsvatten som löper genom tomten, hur den betecknas och bestämmelserna om den i detaljplanen samt de planbestämmelser som styr planeringen i en riktning där den redan befintliga arkitekturens karaktär beaktas. De frågor som tagits upp i ställningstagandena har beaktats i planläggningsarbetet så att såväl tunneln och den därtill hörande planbestämmelsen som bestämmelser om hur byggnadens fasad ska behandlas har tagits upp i detaljplanen.

Åsikter

Åsikterna om programmet för deltagande och bedömning och om beredningsmaterialet gällde antalet bilplatser, fåglarnas säkerhet samt de olägenheter ändringen av byggnadens användningssyfte och höjningen av byggnaden förorsakar en av grannbyggnaderna. Åsikterna har beaktats i planläggningen så att detaljplanen innehåller bestämmelser om bl.a. hur fasader och balkonger ska behandlas, hur fönstren ska placeras i förhållande till grannbyggnaden och hur de indragna byggdelarna i översta våningen ska utformas. En överenskommelse om bilplatsernas läge har nåtts och referensplanen har uppdaterats. Det lämnades in tre skriftliga åsikter.

Förslaget till detaljplan offentligt framlagt (MBL 65 §)

Detaljplaneförslaget var offentligt framlagt 21.3–19.4.2022, vilket kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen. Ett brev om att detaljplaneförslaget är framlagt skickades till en markinnehavare bosatt i en annan kommun.

Det gjordes fem anmärkningar mot detaljplaneförslaget. Påpekandena i anmärkningarna gällde de olägenheter ändringen av byggnadens användningssyfte, höjningen av byggnaden och avstånden mellan byggnaderna förorsakar grannbyggnaderna samt den därav följande konsekvensbedömningens omfattning, Leagatans gatumiljö, hur gårdsfunktionerna ska organiseras, olägenheter under byggtiden och fåglarnas säkerhet.

Följande aktörer lämnade in utlåtanden:

  • Helen Elnät Ab
  • samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT)
  • samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM)
  • Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen)
  • stadsmuseet

Påpekandena i utlåtandena gällde beteckningen på och bestämmelsen för den tunnel som löper genom tomten (HRM) samt bevarandet av kontorsbyggnaden och byggnadens ändrade användningssyfte (stadsmuseet). Stadsmuseet konstaterade att detaljplanen saknar särskilda bestämmelser om att bevara särdragen hos byggnadens arkitektur och anpassa byggandet till dem, men ansåg ändå att detaljplaneändringen var ett positivt alternativ jämfört med att riva byggnaden och bygga nytt i stället. Helen Elnät, NTM-centralen och HRT hade ingenting att påpeka om förslaget till detaljplan.

Åtgärder efter att detaljplaneförslaget varit offentligt framlagt

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena i sammandrag och bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.

Det som framförts i påpekandena har beaktats med hänsyn till detaljplanens mål och i den mån det är ändamålsenligt.

I detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet gjordes ändringar efter att detaljplanen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs närmare i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. De har också samlats i bilagan över ändringar (Tehdyt muutokset).

De ändringar som gjorts efter det offentliga framläggandet har diskuterats med berörda parter.

Närmare motivering

Konsekvenserna av och motiveringen till den nya detaljplanen framgår närmare av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Stäng

Kaupunginhallitus 09.01.2023 § 6

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto hyväksyy 17. kaupunginosan (Pasila) korttelin 17089 tontin 5 asemakaavan muutoksen 14.6.2022 päivätyn piirustuksen nro 12782 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein.

Esittelijä
vs. kansliapäällikkö
Kirsi Remes
Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36154

tanja.sippola-alho@hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 14.06.2022 § 367

Esitys

Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle

  • 14.6.2022 päivätyn asemakaavan muutosehdotuksen nro 12782 hyväksymistä liitteen nro 3 mukaisesti. Asemakaavan muutos koskee 17. kaupunginosan (Pasila) korttelin 17089 tonttia 5.

Lisäksi lautakunta päätti

  • ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville
  • antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet valmisteluaikana esitettyihin mielipiteisiin, kannanottoihin sekä julkisena nähtävilläoloaikana saatuihin lausuntoihin ja muistutuksiin. Päätösasiakirjat ja vuorovaikutusraportti ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä internet-sivuilla: Päätöksenteko
  • ilmoittaa päätöksestään ja vuorovaikutusraportista muodostuvan MRL 65 §:n mukaisen kunnan perustellun kannanoton niille kaavasta muistutuksen tehneille, jotka ovat ilmoittaneet osoitteensa
  • kehottaa asemakaavoituspalvelua laskuttamaan hakijoilta kaavan hyväksymisen jälkeen kaavan laatimis- ja käsittelykustannukset seuraavasti:
    • Kiinteistö Oy Helsingin Leankatu 3: 5 000 euroa
Esittelijä
kaupunkiympäristön toimialajohtaja
Ville Lehmuskoski
Lisätiedot

Outi Ruski, arkkitehti (kaavoitus), puhelin: 310 15207

outi.ruski@hel.fi

Aleksi Räisänen, liikenneinsinööri (liikennesuunnittelu), puhelin: 310 37229

aleksi.raisanen@hel.fi

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 19.4.2022

Asemakaavoitus / Maankäyttö ja kaupunkirakenne / Kaupunkiympäristön toimialalta on pyytänyt kaupunginmuseon lausuntoa koskien Leankatu 3 asemakaavan muutoksen 21.3.2022 päivättyä asemakaavan muutoksen ehdotusta. Kaupunginmuseo tarkastelee hanketta perustehtävänsä mukaisesti rakennetun ja arkeologisen kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta ja esittää kantanaan seuraavaa.

Asemakaavan muutos koskee 17. kaupunginosan eli Pasilan korttelin 17089 tonttia 5, joka sijaitsee osoitteessa Leankatu 3. Kaavaratkaisun tavoitteena on mahdollistaa tyhjillään olevan toimistorakennuksen muuttaminen asuinkäyttöön ja kohentaa rakennuksen ilmettä. Samalla mahdollistetaan rakennuksen korottaminen yhdellä puurakenteisella kerroksella. Leankadun katutilaa aktivoidaan sijoittamalla kadunvarteen liiketilaa. Ahtaalle tontille tavoitellaan vehreyttä hyödyntämällä kattopintoja. Olemassa olevan rakennuksen säilyttämisellä ja lisärakentamisella pyritään ekologisten ja taloudellisten tavoitteiden lisäksi säilyttämään Länsi-Pasilan 1980-luvun rakennusperintöä ja tuomaan siihen uusi 2020- luvun kerrostuma.

Asemakaavan muutoksen kohteena olevalla tontilla sijaitsee Kiinteistö Oy Leankuja toimistorakennus, joka on rakennettu arkkitehti Tuomo Siitosen / Arkkitehtitoimisto Helin & Siitonen vuonna 1982 laatimien suunnitelmien mukaan. Toimistorakennus on tasakattoinen ja pääosin kaksikerroksinen, vain itäpäädystään osittain kolmikerroksinen. Julkisivumateriaaleina on käytetty osin valkoiseksi käsiteltyjä ja osin vaalean kellertävillä, lasittamattomilla keraamisilla laatoilla pinnoitettuja betonielementtejä. Rakennus rajaa eteläreunaltaan korttelia, jonka muita reunoja kehystävät vuosina 1983 ja 1984 valmistuneet, toisiinsa kytketyt kolme-seitsemänkerroksiset asuinkerrostalot. Korttelin keskelle sijoittuu puin ja pensain sekä erilaisin toiminnallisin vyöhykkein jäsennelty yhteinen piha-alue.

Leankatu 3 osalla on voimassa laajalti Länsi-Pasilaa koskeva, 19.11.1982 voimaan tullut asemakaavan muutos. Tontti kuuluu toimistorakennusten korttelialueeseen KT, muu osa korttelista asuinkerrostalojen korttelialueeseen AK. Leankatu 3 toimistorakennus samoin kuin korttelin asuinkerrostalot on siis rakennettu tämän asemakaavan ohjaamana. Helsingin yleiskaavassa 2016 Leankatu 3 kuuluu kantakaupungiksi merkittyyn alueeseen (C2), jota kehitetään toiminnallisesti sekoittuneena alueena. Suunnittelualuetta koskevat myös 8.10.2019 kaupunkiympäristölautakunnan hyväksymät Itä- ja Länsi-Pasilan kehittämisperiaatteet, joiden mukaan Leankatu 3:n tontti on osoitettu mahdollisesti asumiseen muutettavaksi kohteeksi ottaen huomioon alueelle laaditut periaatteet ja kaupunkikuvalliset reunaehdot.

Esillä olevassa asemakaavan muutoksen ehdotuksessa Leankatu 3 tontti on osoitettu asuinkerrostalojen korttelialueeksi AK. Rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurin sallittu kerrosluku on pääosin kolme, rakennuksen itäpäässä neljä. Kaupunkikuvaan ja rakentamiseen liittyen määrätään seuraavaa: ”Maantasokerroksen julkisivu ei saa antaa umpinaista vaikutelmaa Leankadun suuntaan…Säilytettävän rakennuksen julkisivut saa rapata. Täydennysrakennettavan uudisosan tulee olla julkisivuiltaan ja rakenteiltaan puuta. Rakennuksen julkisivujen on oltava vaaleita. Parvekkeet toteutetaan korkeatasoisena ja ilmeeltään keveinä ja avoimina. Asuinhuoneen ikkunoita ei saa sijoittaa alle 8 metrin päähän naapurirakennuksen ikkunoista. Rakennuksissa on oltava tasakatto. Ylin kerros tulee rakentaa pääosin sisäänvedettyinä. Rakennuksen katolle saa rakentaa asukkaiden yhteiselle kattopuutarhalle johtavan porrashuoneen.” Lisäksi ilmastonmuutoksen hillintään ja sopeutumiseen liittyen määrätään seuraavaa: ”Hulevesiä tulee viivyttää tontilla. Läpäisemättömiä pintamateriaaleja tulee välttää. Kattojen tulee olla kattopuutarhoja tai hulevesiä viivyttäviä viherkattoja. Korkeintaan puolet asuinrakennuksen katon alasta saa olla toiminnallista, vettä läpäisemätöntä alaa. Katolle sijoitettavien välttämättömien teknisten laitteiden tulee sopia rakennuksen arkkitehtuuriin ja ne tulee suunnitella luontevaksi osaksi viherkattoa. Olemassa oleva rakennus säilytetään pääosin. Rakennuksen osan purkamista koskevan lupahakemuksen mukaan on liitettävä selvitys rakennuksen purkumateriaalien kestävästä käsittelystä.”

Osallistumis- ja arviointisuunnitelmavaiheessa antamassaan lausunnossa kaupunginmuseo piti asemakaavan muutoksen lähtökohtaa, olemassa olevan rakennuksen säilyttämistä ja korottamista, erittäin hyvänä ja kannatettavana niin olevan rakennetun kulttuuriympäristön kuin kestävän kehityksen näkökulmasta. Koska Leankatu 3 on selvästi osa laajempaa ympäröivää korttelirakennetta ja kaavallisesti yhtenäisin periaattein rakennettua lähiympäristöään, piti kaupunginmuseo tärkeänä, että olemassa oleva rakennus korotuksesta huolimatta säilyy kuitenkin ominaisluonteeltaan tunnistettavana osana oman rakentamisaikakautensa arkkitehtuuria ja etenkin jalankulkijan näkökulmasta lähiympäristönsä rakennettua kaupunkitilaa ja –maisemaa. Kaupunginmuseo esitti, että asemaakaavassa annetaan määräyksiä, jotka käyttötarkoituksen muutoksessa ja laajentamisessa ohjaavat suunnittelua olemassa olevan rakennuksen arkkitehtuurin luonteen ja ilmeen huomioon ottavaan ratkaisuun.

Edellä mainittuun viitaten kaupunginmuseo toteaa, että esillä olevassa asemakaavan muutoksen ehdotuksessa ei ole erityisiä olevan rakennuksen arkkitehtuurin ominaispiirteiden säilyttämistä ja siihen sopeuttamista edellyttäviä määräyksiä. Olemassa olevan rakennuksen nykyisin laajalti laattaverhoillut julkisivut saa esimerkiksi kauttaaltaan rapata. Olemassa olevan rakennuksen pääasiallisen säilyttämisen määräys on kuitenkin keskeinen. Tärkeinä kaupunginmuseo pitää myös määräyksiä ylimmän kerroksen sisäänvedosta, kattomuodosta ja vesikaton ylimmästä korkeusasemasta, jotta olemassa oleva rakennus korotuksen jälkeenkin hahmottuu kokonaisuudessa ja ettei uudisosa nouse suhteettoman korkeaksi alempiin kerroksiin verrattuna. Kaupunginmuseo ei suunnitteluperiaatteista antamassaan lausunnossa nostanut Leankatu 3 rakennusta erityisesti vaalittavaksi kohteeksi, jonka asemakaavallista suojelua asemakaavan muutoksen yhteydessä tulisi harkita. Tällä perusteella kaupunginmuseo ei myöskään esittänyt rakennukselle suojelumerkintää asemakaavan muutoksen osallistumis- ja arviointisuunnitelmavaiheessa. Asemakaavan ehdotuksen voidaan näin ollen katsoa olevan linjassa rakennuksen vaalimiselle asetettujen tavoitteiden kanssa.

Lopuksi kaupunginmuseo toistaa näkemyksensä, että esillä oleva Leankatu 3 asemakaavan muutos on positiivinen vaihtoehto purkamiseen ja uudisrakentamiseen perustuvan kiinteistökehityksen sijaan. Lisäksi esillä olevan asemakaavan mahdollistamana ja taitavalla, olevan rakennuksen ominaisluonnetta ymmärtävällä ja arvostavalla suunnittelulla voidaan toteuttaa myös ympäröivään rakennettuun kokonaisuuteen sopeutuva laajennus ja saada säilymään Leankadun 1980-luvun rakennettu kokonaisuus 2020-luvun kerrostumalla täydennettynä. Kaupunginmuseolla ei ole muuta huomautettavaa Leankatu 3 asemakaavan muutoksen ehdotukseen.

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 3.12.2021

Lisätiedot

Anne Salminen, tutkija, puhelin: 310 36501

anne.salminen@hel.fi

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 02.03.2022 § 21

Päätös

Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan 12782 pohjakartan kaupunginosassa 17 Pasila. Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Päätöksen perustelut

Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:

Asemakaavan numero: 12782
Kaupunginosa: 17 Pasila
Kartoituksen työnumero: 3/2022
Pohjakartta valmistunut: 4.2.2022
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000

Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.

Lisätiedot

Kari Rajala, paikkatietosuunnittelija, puhelin: 09 310 31976

kari.rajala@hel.fi

Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31883

timo.tolkki@hel.fi
Stäng

Detta beslut publicerades 25.01.2023

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

  • av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
  • av en kommunmedlem
  • av en myndighet i ärenden som hör till dess verksamhetsområde
  • av förbund på landskapsnivå och kommuner för vars område den markanvändning som anges i planen har konsekvenser
  • av en registrerad lokal eller regional sammanslutning i ärenden som hör till dess verksamhetsområde.
Besvärstid

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.

En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

  • beslutet har tillkommit i felaktig ordning
  • den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
  • beslutet annars strider mot lag.
Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 24.12.2021 är den följande

E-postadress:
helsinki.hao@oikeus.fi
Adress:
Banbyggarvägen 5
 
00520 HELSINGFORS
Faxnummer:
029 56 42079
Telefonnummer:
029 56 42000

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 27.12.2021 är den följande

E-postadress:
helsinki.hao@oikeus.fi
Adress:
Sörnäsgatan 1
 
00580 HELSINGFORS
Faxnummer:
029 56 42079
Telefonnummer:
029 56 42000

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

  • det beslut i vilket ändring söks
  • på vilka punkter ändring söks och vilka ändringar som yrkas
  • på vilka grunder ändring söks.

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

  • det beslut i vilket ändring söks genom besvär, i original eller kopia
  • ett intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller en annan utredning över när besvärstiden har börjat
  • de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sin begäran, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten.
Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandling av ett ärende som gäller ändringssökande. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

E-postadress:
helsinki.kirjaamo@hel.fi 
Postadress:
PB 10
 
00099 HELSINGFORS STAD
Besöksadress:
Helsingfors stads registratorskontor
 
Norra esplanaden 11-13
Telefonnummer:
09 310 13700
 

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.

Stäng

Föredragande

Stadsstyrelsen

Mer information fås av

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154

tanja.sippola-alho@hel.fi

Bilagor

I beslutsdokumenten nämns bilagor som inte publiceras på nätet. Bort lämnas bilagor som innehåller sekretessbelagda uppgifter, bilagor som innehåller uppgifter som kan äventyra integritetsskyddet eller sådana som man inte av tekniska orsaker kunnat överföra till elektroniskt format. (Offentlighetslagen 621/1999, Lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation 917/2014, Dataskyddslagen 1050/2018, Lagen om behandling av personuppgifter inom social- och hälsovården 703/2023, Lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016). Upplysningar om stadsstyrelsens beslutshandlingar fås också från Helsingfors stads registratorskontor.