Sääntöohjaus, hallintosäännön muuttaminen, sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen rakenteellinen uudistaminen

Framställningen stämmer överens med förslaget.

Centrala ändringar i förvaltningsstadgan

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn bildas 1.1.2023 i syfte att uppfylla de krav på särredovisning som anges i lagkomplexet som gäller social- och hälsovården, samt förtydliga styrningen av de arbetspaket som följer av vårdlagstiftningen. Sektorn ska ha en social-, hälsovårds- och räddningsnämnd med en räddningssektion samt en sektion för individärenden. Räddningsväsendet övergår från stadsmiljösektorn till den nya sektorn såsom en ny servicehelhet.

Reformen föranleder ändringar i sektorchefens, räddningskommendörens och andra tjänsteinnehavares befogenheter. Ändringarna i ekonomistyrningen som ska göras i förvaltningsstadgan beror på kravet att separera verksamhet som finansieras av staten. Enligt lagen förutsätts det att en nationalspråksnämnd grundas från och med 1.1.2023. Medan förändringen pågår och när nya organ ännu inte har inrättats, utövar sektion för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet deras behörighet under 2022.

Dessutom medför reformen behov av stadgeändringar som avgörs någon annanstans än i förvaltningsstadgan eller som görs hösten 2022 då en justering av förvaltningsstadgan är planerad. Organiseringen av förvaltningen inom den nya sektorn och andra behövliga ändringar, såsom delegeringsbeslut, fattas vid beredningen av verksamhetsstadgan för den nya sektorn. Vissa funktioner som är under utredning inom stadens olika sektorer och som eventuellt överförs på grund av social- och hälsovårdsreformen syns primärt inte i förvaltningsstadgan. Övriga ändringar i förvaltningsstadgan som eventuellt görs under 2022 kommer tekniskt att kopplas till innehållet i den förvaltningsstadga som nu antas och som träder i kraft den 1 januari 2023.

Utkastet till förvaltningsstadga har godkänts av stadsstyrelsens sektion för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet 17.2.2022 såsom ett förslag till stadsstyrelsen och vidare till stadsfullmäktige.

Allmän motivering till ändringen av förvaltningsstadgan

Genomförande av den nationella vårdreformen

I Finland har man länge berett en nationell lösning särskilt för att överföra ansvaret för social- och hälsovården i små kommuner till andra aktörer eller nivåer inom förvaltningen. I reformprojekten har man i varierande grad betonat behoven av att omorganisera tjänsterna samt de ekonomiska och administrativa aspekterna. Riksdagen har i sina beslut avgränsat alternativen för att genomföra reformen.

Den helhet som går vidare till att genomföras grundar sig på regeringens proposition med förslag till vårdreform som överlämnades till riksdagen 8 december 2020 (RP 241/2020 rd). Riksdagen godkände vårdreformens lagpaket i juni 2021.

I Finland bildas välfärdsområden baserade på landskapsindelningen, till vilka ansvaret för att ordna sådana social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendets tjänster som kommunerna och samkommunerna ordnar ska överföras 1.1.2023, med undantag för landskapet Nyland samt Åland. I Nyland fördelas organiseringsansvaret mellan fyra välfärdsområden, Helsingfors stad samt en gemensam organisation för den specialiserade sjukvården.

Följande lagar är centrala med tanke på att genomföra reformen:

Ordnande av social- och hälsovården samt räddningsväsendet

• Lag om ordnande av social- och hälsovård (612/2021)
• Lag om ordnande av räddningsväsendet (613/2021)
• Lag om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021; nedan Nylandslagen)

Ikraftträdande och verkställande

• Lag om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021)

Indelning i landskap och välfärdsområden

• Lag om välfärdsområden (611/2021)
• Lag om indelningen i välfärdsområden och landskap (614/2021)

Organisering av landskapens förvaltning

• Lag om ändring av förvaltningslagen (637/2021)
• Lag om ändring av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (711/2021)

Finansiering av landskapen

• Lag om välfärdsområdenas finansiering (617/2021)
• Lag om ändring av inkomstskattelagen (619/2021)

Ändringar i kommunernas statsandelssystem

• Lag om statsandel för kommunal basservice (618/2021)

Dessutom förslogs ändringar i mer än hundra andra lagar (RP 56/2021 rd). Dessa ändringar är närmast tekniska ändringar som behövs då organiseringsansvaret övergår från kommunerna till välfärdsområdena. Det förutspås att lagstiftningen är klar i början av 2022.

Statsrådet samordnar och ser till resurserna för reformen i syfte att inrätta välfärdsområdena.

Social- och hälsovårds- och räddningssektorn i Helsingfors 1 januari 2023

I och med den riksomfattande vårdreformen överförs ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården samt räddningsväsendet från kommunerna och samkommunerna till 21 välfärdsområden. Helsingfors stad utgör ett undantag som den enda kommunen som kvarstår med ansvar för att ordna social- och hälsovård samt räddningstjänster. Stadsfullmäktige utövar även i fortsättningen den högsta beslutanderätten i uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet.

Dessutom föreskrivs det särskilt i 13 § i Nylandslagen att man genom ett avtal mellan välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad inrättar en ny välfärdssammanslutning, HUS-sammanslutningen, i stället för den nuvarande HUS-samkommunen, som består av 24 kommuner. HUS-sammanslutningens organiseringsansvar omfattar de uppgifter som direkt anvisas i lagen, men också de uppgifter som överförts till sammanslutningen i organiseringsavtalet för HUS. I organiseringsavtalet för HUS avtalar Helsingfors stad, välfärdsområdena i Nyland och HUS-sammanslutningen om den inbördes arbetsfördelningen, samarbete och samordning av verksamheten när det gäller ordnandet av hälso- och sjukvårdstjänster, såvida det inte föreskrivs särskilt om dem i lagen.

Enligt 14 § i Nylandslagen utövas HUS-sammanslutningens beslutanderätt av dess fullmäktige eller stämma i enlighet med vad som avtalas i grundavtalet. Om organet som utövar den högsta beslutanderätten är sammanslutningens stämma, väljer välfärdsområdesstyrelsen i varje välfärdsområde i Nyland och Helsingfors stadsstyrelse 1–3 representanter i enlighet med vad som avtalas i grundavtalet. Antalet medlemmar som varje välfärdsområde i Nyland och Helsingfors stad har valt till sammanslutningens fullmäktige bestäms i förhållande till deras andelar av grundkapitalet eller invånarantal i enlighet med vad som närmare avtalas i grundavtalet. I enlighet med 62 § i lagen om välfärdsområden väljs ledamöterna i samkommunsfullmäktige på det sätt som avtalats i grundavtalet.

Helsingfors stadsfullmäktige och välfärdsområdesfullmäktige i Nyland ska godkänna HUS-koncernens grundavtal senast 30.4.2022. Samtidigt föreslås det att stadsfullmäktige vid behov beslutar om de ändringar i förvaltningsstadgan som hänför sig till HUS-sammanslutningens högsta beslutande organ. Dessutom beslutar stadsfullmäktige senare om organiseringsavtalet för HUS, i vilket organiseringsansvaret för tjänsterna preciseras.

Lagkomplexet för vårdreformen träder i kraft i etapper. I välfärdsområdena har verksamhet inletts från och med 1.7.2021 med sikte på att social-, hälso- och räddningsväsendet övergår till det nya systemet 1.1.2023. Enligt lagen ska ett temporärt beredningsorgan (VATE) som består tjänsteinnehavare grundas för välfärdsområdena. På grund av den kommunala självstyrelsen föreskrivs det inte i lag om Helsingfors interna organisation när reformen genomförs från och med 1.1.2023 och inte heller under införandet, från och med juli 2021 till och med utgången av 2022.

I Helsingfors inleddes åtgärder i och med att kanslichefen i februari 2021 tillsatte en styrgrupp för beredskap inför vårdreformen, genom bedömning av lagstiftningens administrativa konsekvenser och konsekvenserna för stadens organisation samt för att förutse beredningen av verkställandet. Styrgruppen har samordnat beredningen av reformen i underarbetsgrupperna efter att innehållet i social- och hälsovårdslagstiftningen fastställts; beslutsfattande och förvaltning, ekonomi, HUS och specialiserade sjukvården, personalfrågor och kommunikation samt beredningen av ICT-reformen.

I syfte att verkställa reformen inrättade stadsfullmäktige 22.9.2021 (§ 274) stadsstyrelsens sektion för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet (sotepe-sektionen) för en bestämd tid som går ut 31.12.2022. Sektionen styr och följer upp planeringen och beredningen av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och lämnar förslag till stadsstyrelsen om ändringar i stadens ledarskapssystem och organisationsstruktur på grund av reformen.

Med anledning av vårdreformen ska stadens förvaltningsstadga ändras i två etapper. Den aktuella ändringen görs i första hand för att bilda social-, hälsovårds- och räddningssektorn (sotepe-sektorn), på så sätta att 2023 års budget och verksamhetsplanering kan skötas i enlighet med organisationen som fullmäktige har fastställt. Den nya organisationsstrukturen behövs också för att det ska vara möjligt att göra proaktiva ändringar och avtal som gäller olika system och för att det ska vara möjligt att i god tid förankra sektorns personal som överförs till den nya strukturen.

I detta skede föreslås att stadsstyrelsens sektion för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet ska få behörighet att besluta om ärenden som gäller genomförande av reformen och som hör till de nya organens beslutsmakt, innan den nya förvaltningsstadgan trätt i kraft. På motsvarande sätt har man förfarit bland annat i fråga om stadsstyrelsens ledningssektion som beredde reformen av ledarskapssystemet.

De ledande tjänsteinnehavarnas behörighet ändras från och med 1.1.2023 i fråga om uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Med tanke på att verksamheten ska fortsätta smidigt är det ändamålsenligt att tjänsteinnehavarbeslut som gäller 2023 kan fattas redan 2022 med stöd av behörigheten i den ändrade förvaltningsstadgan.

Staten finansierar social- och hälsovårdsväsendet samt räddningsväsendet i Helsingfors. I Nylandslagen föreskrivs om hur ekonomin för Helsingfors stads social- och hälsovård samt räddningsväsende ska särskiljas från stadens övriga ekonomi (20–22 §). Enligt lagen ska staden göra upp budget och ekonomiplan för social- och hälsovården samt räddningsväsendet, separat från Helsingfors stads budget och ekonomiplan, men dessa ska sedan konsolideras. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel.

Staden ska även särredovisa ett bokslut för social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets räkenskapsår, vilket ska konsolideras med Helsingfors stads bokslut. Till det särredovisade bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en jämförelse av budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen ska innehålla en redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige ställt upp för social- och hälsovården samt räddningsväsendet har uppnåtts.

De eventuella mer detaljerade behörighetsändringar och delegeringar som följer av speciallagar ska tas upp igen hösten 2022 med en ändring av förvaltningsstadgan, efter att de delar av vårdreformen som fortfarande är under beredning och statens styrning har klarnat samt då HUS-sammanslutningen har grundats. Dessa samt övriga ändringar i förvaltningsstadgan som eventuellt görs under 2022 kommer tekniskt att kopplas till innehållet i den förvaltningsstadga (bilaga 1) som nu antas och som träder i kraft den 1 januari 2023.

Avsikten är att en verksamhetsstadga för social-, hälsovårds- och räddningssektorn ska beredas före senhösten 2022 i synnerhet för att säkerställa överföringen av räddningsväsendets uppgifter och ansvar till den nya sektorn. I Helsingfors förändras de anställdas ställning inte nämnvärt eftersom arbetsgivaren är densamma i fortsättningen.

Statens revisionsverk ska ha rätt att granska statsfinansierad verksamhet vid social-, hälsovårds- och räddningssektorn (5 kap. 23 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland). Förändringen beskriver stadens nya och nationellt särskilda position där staden har hand om såväl kommunens som välfärdsområdets uppgifter och vad gäller de senare, är ett statligt granskningsobjekt.

Dessutom kan man konstatera att en del av de lagstadgade uppgifterna för välfärdsområdesfullmäktige också gäller Helsingfors stadsfullmäktige. Sådana är bland annat beslut om servicestrategin för social- och hälsovården och räddningsväsendets servicenivå. Välfärdsområdena och Helsingfors stad är skyldiga att utse en nationalspråksnämnd, som väljs av stadsfullmäktige. Stadens tvåspråkighetskommitté uppgår i det nya organet eftersom det inte är ändamålsenligt att ha två organ som behandlar tvåspråkighetsfrågor.

Särskilda bestämmelser hur Helsingfors stads förvaltning ska ordnas ingår i kapitel 5 i Nylandslagen. Kommunallagens bestämmelser tillämpas i övrigt på Helsingfors stads verksamhet. Bland annat på följande punkter tillämpas emellertid lagen om välfärdsområden på stadens verksamhet: 1) bestämmelser om organiseringsansvar, serviceproduktion, ansvar för och tillsyn över denna produktion, begränsningar av köpta tjänster, 2) skyldighet att tillsätta en nationalspråksnämnd, 3) uppföljning och laglighetsövervakning av välfärdsområden, investeringsplan, samarbete mellan välfärdsområden och affärsverk inom välfärdsområdet, 4) uppföljning av välfärdsområdets verksamhet, ekonomi och serviceproduktion samt dataproduktion, 5) beredskap inför störningar och undantagstillstånd samt 6) bestämmelser om omprövningsbegäran och sökande av ändring.

Den mest betydande avvikelsen från ett välfärdsområde är att Helsingfors stad har rätt att ta upp lån. Denna rätt kan inte begränsas, eftersom begränsningen skulle ha en betydande inskränkande effekt på det kommunala självstyret.

Särskilda aspekter på reformering av sektorn

Revideringen av förvaltningsstadgan omfattar inte all omorganisation av funktionerna i stadens verksamhet till följd av reformen. På grund av den ändrade lagstiftningen och den separerade finansieringen är det ändamålsenligt att överväga var vissa servicefunktioner ska placeras i stadens organisation och enligt behov eventuellt flytta dem från en sektor till en annan.

Under 2022 utvärderas behovet av omorganisering och alternativ för detta bl.a. vad gäller social- och hälsovårdssektorns bidrag till och samarbete med organisationer, servicecentralerna, invånaraktiviteten och mathjälpen, de skyddsrum som räddningsverket underhåller samt semesterverksamheten för personer med funktionsnedsättning vilken ordnas av fostrans- och utbildningssektorn. Uppgifter som tidigare skötts av vissa ansvariga bl.a. sektorns avtal och åtaganden samt sociala krediter ska i framtiden skötas av sektorn. Dessutom bör man avgöra ansvarsfördelningen vid att främja hälsa och välfärd på HUS-området, mellan välfärdsområdena och staden. Dessa funktioner nämns inte i förvaltningsstadgan utan det är meningen att besluta om dem i samband med detaljerna i social-, hälsovårds- och räddningssektorns verksamhetsstadga.

Övriga administrativa konsekvenser av reformen

Vårdreformen innebär en historisk förändring i landets politiska system för beslutsfattandet, hur servicen ordnas och produceras samt i administrationen. I resten av landet uppstår en tredje administrativ nivå jämte staten och kommunerna, nämligen välfärdsområdena. Helsingfors fortsätter som den enda kommunen i landet att ordna social- och hälsovården samt räddningsväsendet, varmed Helsingfors särskilda ställning som landets största kommun och huvudstad ytterligare förstärks i och med den nya lagstiftningen.

Under beredningen av lagstiftningen behandlades Helsingfors särställning noga, eftersom välfärdsområdena i synnerhet med tanke på finansieringen, men även annars styrs av staten efter vårdreformen. För Helsingfors innebär detta en ökad statlig styrning vilket i sin tur begränsar det kommunala självstyret. Riksdagens grundlagsutskott konstaterade bland annat att ”för Helsingfors stads del baserar sig skyddet för självstyrelsen dock på bestämmelserna om kommunal självstyrelse i 121 § 1–3 mom. i grundlagen. Enligt grundlagsutskottet är det av betydelse att Helsingfors behåller sina nuvarande organiseringsuppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Det är inte fråga om att ge Helsingfors stad nya uppgifter. Med tanke på stadens självstyrelse stärker reformen på ett betydande sätt den statliga styrningen av de uppgifter som staden redan nu har. Regleringen ska bedömas som ett ingrepp i den kommunala självstyrelse som tryggas i 121 § i grundlagen.”

I sitt yttrande konstaterade grundlagsutskottet att social- och hälsovårdsutskottet, till följd av grundlagsskyddet för det kommunala självstyret, måste precisera regleringen och begränsa styrningen av Helsingfors stad endast till lagstadgade uppgifter och endast till vad som är absolut nödvändigt för den aktuella riksomfattande social- och hälsovården samt reformen av räddningsväsendet.

Eftersom vårdreformens lagstiftning inte styr Helsingfors interna organisation har staden med stöd av självstyret vid verkställande av reformen berett endast nödvändiga förändringar som reformen orsakar. Det har inte ansetts vara nödvändigt att göra andra märkbara ändringar i kompetensfördelningen mellan organen och tjänsteinnehavarna än att föreslå att en ny sektor inrättas. Det har bedömts att merparten av processerna i samband med beslutsfattandet, ekonomistyrningen, verksamheten, personalen och den övriga ledningen fungerar även i den nya situationen.

Detaljmotivering till ändringen av förvaltningsstadgan

Utökad befogenhet för stadsstyrelsens sektion för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet (bilaga 3).

Eftersom de ändringar i förvaltningsstadgan som vårdreformen föranleder är avsedda att träda i kraft 1.1.2023, har man identifierat att de nya organens (social-, hälsovårds- och räddningsnämnden samt dess individsektion och räddningssektion) behörighet ska innehas av organet som är verksamt till utgången av 2022, alltså stadsstyrelsens reformsektion för social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Tillvägagångssättet var det samma vid reformen av stadens ledarskapssystem där stadsstyrelsens ledarskapssektion utövade den behörighet som hörde till sektornämnderna innan de tillsatts, enligt behov.

Det föreslås att 4a § 1 mom. i förvaltningsstadgan ändras så att följande mening fogas till slutet: "Dessutom ska sektionen fatta beslut om vad som krävs för att verkställa reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet, vilka hör till befogenheterna för de organ som ska inrättas.

Efter ändringen har 2 kap. 4a § bilaga 3 i förvaltningsstadgan följande lydelse:

4a § Stadsstyrelsens sektion för reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet [gäller till och med 31.12.2022]

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn inrättas från och med 1.1.2023 (bilaga1)

I Helsingfors har räddningsnämnden och räddningsverket hört till stadsmiljösektorn. Eftersom en av utgångspunkterna för social- och hälsovårdsreformen är att nationellt samla social- och hälsovårdstjänsterna samt dem som ansvarar för räddningsväsendet i en och samma sektorstruktur, är det motiverat att genomföra detta även i Helsingfors. På så sätt behöver man inte heller separera räddningsväsendets ekonomi inom stadsmiljösektorn och man skapar ett tydligare ledarskap inom den verksamhet som finansieras av staten.

Det föreslås att räddningsnämndens nuvarande uppgifter ska överföras till social-, hälsovårds- och räddningsnämnden.

Det föreslås att 2 kap. 12 § som gäller räddningsnämnden i den nuvarande förvaltningsstadgan ska hävas.

Det föreslås att 2 kap. 18-20 § i förvaltningsstadgan ska revideras på så sätt att den tidigare social- och hälsovårdsnämnden heter social-, hälsovårds- och räddningsnämnden och sektorn heter social-, hälsovårds- och räddningssektorn. Den nya sektorns och den nya nämndens namn ska ändras enhetligt på alla ställen där de förekommer.

Beskrivningen av social-, hälsovårds- och räddningsnämndens individsektion har samma innehåll som den nuvarande social- och hälsovårdsnämndens sektion, även om nämndens och sektorns namn ändras.

Det föreslås att en räddningssektion inrättas för social-, hälsovårds- och räddningsnämnden, vars uppgiftsbeskrivning motsvarar innehållet i den tidigare räddningsnämndens beskrivning av räddningsväsendets särskilda uppgift.

Efter ändringen har 2 kap. 18-20 § i förvaltningsstadgan följande lydelse:

18 § Social, hälsovårds- och räddningsnämnden

19 § Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens sektion för individärenden

20 § Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion

En flytt av räddningsväsendet till social- och hälsovårdssektorn föranleder otaliga ändringar i förvaltningsstadgan.

Punkterna om räddningsverket stryks ur 4 kap. 6 § i förvaltningsstadgan.

Det förslås att räddningsverkets administrativa ställning som en del av den nya social-, hälsovårds- och räddningssektorn ska jämställas med de nuvarande servicehelheterna inom social- och hälsovårdssektorn. Det är ändamålsenligt att den statliga finansieringen kanaliseras till sektorns tjänster genom en nämnd.

Beskrivningen av social-, hälsovårds- och räddningssektorn, när räddningsväsendets uppgifter har överförts till den nya sektorn, lyder som följer:

8 § Social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Det föreslås att orden ”samt räddningskommendören” ska strykas från 5 kap. 7 § 2 mom. i förvaltningsstadgan, ledande tjänsteinnehavare i stadsmiljösektorn, och att ordet ”och” ska läggas till framför sektorns förvaltningschef.

Efter ändringen har punkten följande lydelse:

I III avd. 19 kap. i förvaltningsstadgan har följande bestämmelser om beslutsfattandet och kompetensfördelningen strukits: 3 § 4 p. Övertagning av ett ärende för behandling i ett högre organ (övertagningsrätt).

Från IV avd. 23 kap 1 § personal, behörighetsvillkor i förvaltningsstadgan avlägsnas ”räddningskommendör” i 4 p.

Följande ändringar har gjorts i VIII avd. 20 kap. Mötesförfarande i förvaltningsstadgan:

7 § Närvaro och yttranderätt

• Från 6 p. stryks ”räddningskommendören för räddningsnämnden”
• Från 8 p. stryks ”räddningsnämnden”

19 § Organens protokollförare

• Från 3 p. stryks ”och protokollet för räddningsnämnden av en person som räddningskommendören förordnat”.

22 § Organens administrativa uppgifter

• struket: ”och räddningsnämndens av räddningsverket.”

I 5 kap. 9 § definieras social-, hälsovårds- och räddningssektorns ledande tjänsteinnehavare.

Efter ändringen har 9 § följande lydelse:

9 § Social , hälsovårds- och räddningssektorns ledande tjänsteinnehavare

Från 5 kap. 10 § i förvaltningsstadgan stryks uttrycket om att utse räddningskommendörens ersättare i nämnden. I fortsättningen stämmer praxis överens med de övriga servicedirektörernas, och sektorchefen utser ersättaren.

Ändringar i organens och tjänsteinnehavarnas behörighet

Det föreslås två tillägg till stadsfullmäktiges behörighet, vilka i vårdreformen har bestämts att ska vara välfärdsområdesfullmäktiges uppgift. Även om man normalt inte i förvaltningsstadgan upprepar kommunalt ansvar som följer av speciallagstiftning för lagstadgande uppgifter kan man för tydlighetens skull göra ett undantag i denna situation.

Vad som i 11 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård föreskrivs om servicestrategi.

Trots att Helsingfors inte är ett välfärdsområde utan fortsätter att som en autonom kommun ansvara för att ordna social- och hälsovård samt räddningsväsende, ska Helsingfors ändå utarbeta en servicestrategi. Eftersom staden inte är skyldig att utarbeta en välfärdsstrategi utan en stadsstrategi anses det att social- och hälsovårdens servicestrategi framöver ska införlivas i stadsstrategin. Servicestrategin är central då man planerar och producerar statsstyrda tjänster vid social-, hälsovårds- och räddningssektorn.

I 6 § i lagen om ordnande av räddningsväsendet (613/2021) föreskrivs att regionfullmäktige i välfärdsområden har ansvar för att besluta om servicenivån inom räddningsväsendet på sitt område. I princip gäller bestämmelsen således inte Helsingfors stadsfullmäktige. I Nylandslagen konstateras dock att bestämmelserna om räddningsväsendet också gäller Helsingfors stad.

Det föreslås att till 7 kap. 1 § i förvaltningsstadgan fogas ett 14a och ett 14 b moment som följer:

1 § Stadsfullmäktiges befogenheter

Ändringar i centralförvaltningens särskilda behörighet

Det föreslås att följande ska strykas från III avd. 12 kap. 1 § 8 och 9 p. i förvaltningsstadgan:

Punkt 8: Till kanslichefens befogenhet hör att besluta bl.a. om lönerna för sektorcheferna, direktörerna för servicehelheterna m.fl. Det föreslås att uttrycket om räddningskommendören ska strykas från denna punkt.

Punkt 9: Till kanslichefens befogenhet hör att besluta om andra premieringar än sådana som avses i 8 punkten när det gäller sektorcheferna,, direktörerna för affärsverken och avdelningscheferna vid stadskansliet. Det föreslås att uttrycket om räddningskommendören ska strykas från denna punkt.

Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens särskilda behörighet

Eftersom specialomsorgsdistrikten läggs ner, ska den särskilda behörigheten för sektorchefen som avses i III avd. 18 kap. 4 § 2 p. i förvaltningsstadgan hävas: ”förordna en tjänsteinnehavare till direktör för Helsingfors specialomsorgsdistrikt”.

Räddningssektionens särskilda behörighet

Det föreslås att en räddningssektion inrättas för social-, hälsovårds- och räddningsnämnden, vars uppgiftsbeskrivning motsvarar innehållet i den tidigare räddningsnämndens beskrivning av räddningsväsendets särskilda uppgift. Räddningssektionen är ett kollegialt organ enligt räddningslagen. Principen är att social-, hälsovårds- och räddningsnämnden i fråga om räddningsväsendet beslutar om de ärenden som hör till sektornämndernas allmänna behörighet och den nuvarande räddningsnämndens övriga uppgifter.

Till avd. III 19 kap. i förvaltningsstadgan Särskilda befogenheter i social-,hälsovårds- och räddningssektorn ska fogas en ny 3 §

3 § Befogenheter för social , hälsovårds- och räddningsnämnden

Såvitt inget annat föreskrivs eller bestämts om befogenheterna ska social-, hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion

Räddningskommendörens befogenheter

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn i Helsingfors inrättas från och med 1 januari 2023 Sektorn ska ha en social-, hälsovårds- och räddningsnämnd med en räddningssektion samt en sektion för individärenden. Räddningsväsendet övergår från stadsmiljösektorn till den nya sektorn såsom en ny servicehelhet. Ändringen föranleder ändringar i räddningskommendörens befogenhet.

Räddningskommendörens befogenheter bevaras till de delar de inte överlappar sektorchefens befogenheter. I förvaltningsstadgan föreskrivs inte direkt att räddningskommendören är föredragande i räddningsnämnden, utan att sektorchefen ska utse föredragande antingen i verksamhetsstadgan eller med ett separat delegeringsbeslut.

Till avd. III 18 kap. i förvaltningsstadgan Särskild befogenhet i social-, hälsovårds- och räddningssektorn ska fogas en ny 6 § Räddningskommendörens befogenheter

6 § Räddningskommendörens befogenheter

Räddningskommendören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller om räddningskommendören inte har förordnat en uppgift åt en annan tjänsteinnehavare, beslutar om

Räddningskommendören leder räddningsverksamheten om hen har den behörighet som förutsätts i räddningslagen.

Nationalspråksnämnd från och med 1 januari 2023

Det föreskrivs i 19 § i Nylandslagen att Helsingfors stad ska ha en nationalspråksnämnd. Till ledamöter i nämnden väljs personer som tillhör den svenska språkminoriteten.

Nationalspråksnämnden har följande lagstadgade uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet:

I Helsingfors är det ändamålsenligt att kombinera nationalspråksnämndens lagstadgade uppgifter med den nuvarande tvåspråkighetskommitténs uppgifter i syfte att främja stadens tvåspråkighet.

Det föreslås att VI avd. 25 kap. Tvåspråkighet i förvaltningsstadgan ska ändras så att en ny 6 § fogas.

6 § Nationalspråksnämnden

Nationalspråksnämnden har hand om de uppgifter som föreskrivs i 19 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland.

Dessutom har nationalspråksnämnden följande uppgift vad gäller stadens verksamhet:

Nämnden har sju ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

Stadsfullmäktige väljer för sin mandattid ledamöter och ersättare i nämnden på så sätt att dess ledamöter och ersättare är representanter för den svenska språkminoriteten. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter. Kanslichefen är föredragande i nämnden.

Ändringar i ekonomistyrningen

Den mest centrala förändringen för ekonomistyrningen är att stadens skatteintäkter till följd av reformen minskar på det sätt som föreskrivs i lag. I fortsättningen bestämmer staten de disponibla anslagen för stadens social- och hälsovård samt räddningsväsende och betalar detta i form av statsstöd åt staden. Den nya sektorns ekonomi ska styras i enlighet med stadens behörighetsindelning som en del av planeringen av ekonomin och verksamheten, budgetberedningen och beslutsfattandet

För att konstatera statsstyrningen i förvaltningsstadgan föreslås att till stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens behörighet i punkten för ekonomiska ärenden läggs till ”med hänsyn till skyldigheten för särredovisning av social- och hälsovården samt räddningsväsendet”.

7 kap. 1 § 20 p. i förvaltningsstadgan lyder ändrad som följer:

Kapitel 8 1 § Stadsstyrelsens och dess sektioners befogenheter i ekonomiska frågor 7 p. har följande lydelse i sin nya form:

Till IV avd. 20 kap. i förvaltningsstadgan Ekonomin 1 § Budget och ekonomiplan ska fogas följande: ”I budgeten och ekonomiplanen beaktas skyldigheten för särredovisning av social- och hälsovården samt räddningsväsendet.

Till IV avd. 20 kap. i förvaltningsstadgan ska följande text fogas till 4 § om uppföljning av verksamhet och ekonomi: Vid uppföljningen beaktas skyldigheter i samband med den statliga uppföljningen av social-, hälsovårds- och räddningsväsendets verksamhet och ekonomi.

I fråga om finansdirektörens befogenheter (Förvaltningsstadgan, III avd. 12 kap. 4 §) stryks dessutom hänvisningen till maximibeloppet för räddningsverkets kontanta medel.

Räddningsverket ska inte längre nämnas som upphandlande enhet (IV avd. 20 kap. 7 § i förvaltningsstadgan).

Statens revisionsverks rätt att granska statligt finansierad verksamhet

Eftersom social- och hälsovårdens och räddningsväsendets tjänster till största delen baserar sig på statlig finansiering, har statens revisionsverk rätt att granska förvaltningen och ekonomin inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn (23 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården samt räddningsväsendet i Nyland, granskning av Helsingfors stads social- och hälsovård samt räddningsväsendets förvaltning och ekonomi).

Till IV avd. i förvaltningsstadgan Ekonomi och kontroll, 21 kap. Granskning av förvaltning och ekonomi ska fogas en ny 4 §.

4 § Statens revisionsverks rätt till upplysningar och medverkan

Behandling av förslaget

Stadsfullmäktige tillsatte 22.9.2021 (§ 275) stadsstyrelsens reformsektion för social- och hälsovården samt räddningsväsendet och gav den i uppdrag att styra och följa upp planerings- och beredningsuppgifterna för reformen. Sektionen ska lämna förslag till stadsstyrelsen om ändringar i stadens ledarskapssystem och organisationsstruktur med anledning av reformen.

Sektionen har 17.3.2022 godkänt utkastet till förvaltningsstadga som föreslagits stadsstyrelsen och därefter stadsfullmäktige.

Stadens stadgearbetsgrupp behandlade de föreslagna ändringarna i förvaltningsstadgan 31.1.2022.

Stadens personalkommitté konstaterade 28.2.2022 att samarbetet har utförts i detta skede av beredningen av förvaltningsstadgan.

Kaupunginhallitus 07.03.2022 § 176

Esitys

Käsittely

28.02.2022 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Marko Karvinen, strategiapäällikkö, puhelin: 310 36257

Olli Lahtinen, erityissuunnittelija, puhelin: 310 36055

Sakari Uutela, erityissuunnittelija, puhelin: 310 25977

Kaupunginhallituksen sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen uudistusjaosto 17.02.2022 § 7

Esitys

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Marko Karvinen, strategiapäällikkö, puhelin: 310 36257

Olli Lahtinen, erityissuunnittelija, puhelin: 310 36055

Sakari Uutela, erityissuunnittelija, puhelin: 310 25977

Detta beslut publicerades 22.03.2022

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

58, 59, 62, 64, 72 och 73 § i protokollet.

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen

BESVÄRSANVISNING

60, 61, 62, 63, 65, 66 (A) ), 67 och 68 § i protokollet.

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 24.12.2021 är den följande

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 27.12.2021 är den följande

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00