Ryhmäaloite, Kok, turvallisuusympäristön muutokset edellyttävät toimia varautumisen vahvistamiseksi

HEL 2022-004681
Ärendet har nyare handläggningar
Ärende 8. / 289 §

Gruppmotion av Samlingspartiets fullmäktigegrupp om att stärka beredskapen i en förändrad säkerhetsmiljö

Helsingfors stadsfullmäktige

Beslut

Stadsfullmäktige betraktade gruppmotionen som slutbehandlad.

Behandling

Ledamoten Marko Kettunen föreslog följande hemställningskläm:

 
Stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder möjligheten att inkludera instruktioner för och ordnandet av skyddet av stadsbornas sällskapsdjur i räddningsplanen.

Marko Kettunens förslag till hemställningskläm understöddes inte, varvid det förföll.

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stäng

Samlingspartiets fullmäktigegrupp föreslår 30.3.2022 i sin gruppmotion att staden utöver de nuvarande åtgärderna ska uppdatera sin plan för att säkra helsingforsarnas säkerhet på grund av den förändrade internationella säkerhetsmiljön.

Samlingspartiet föreslår särskilt att skyddsrummen ska kartläggas systematiskt och att staden ska inleda behövliga åtgärder för att försäkra sig om deras tillräcklighet och funktionalitet. Dessutom ska man se till att husbolagens säkerhetsansvariga aktiveras för att granska skyddsrummen samt förmedla information om möjligheten att få uppdaterade anvisningar, t.ex. anvisningsmaterial som Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland har producerat. Dessutom föreslås att man ser till att systemet för befolkningsskyddslarm fungerar samt vidtar de behövliga åtgärderna för att säkra funktionaliteten. Samlingspartiet föreslår också att Helsingfors stad producerar en handbok om beredskap där det tas upp hur man ska agera i en farlig situation och hur man med sin egen verksamhet själv kan förbereda sig.

Koordineringsansvar

Helsingfors stads räddningsverk agerar som koordinerande aktör när det gäller Helsingfors beredskap på allvarliga störningssituationer och befolkningsskydd ur räddningsväsendets perspektiv.

Skyddsrum

I Helsingfors finns allt som allt cirka 5 500 skyddsrum, där det finns cirka 900 000 skyddsplatser. De fördelas enligt typ på följande sätt:

  • Fastighetsspecifika skyddsrum (husskydd):cirka 5 440 st., d.v.s. 720 000 skyddsplatser. De finns till exempel i ämbetsverk, hotell, köpcentrum, skolor och daghem.
  • Allmänna och gemensamma skyddsrum (bergsskydd): cirka 60 st., d.v.s. 180 000 skyddsplatser.

Alla skyddsrummens skick, såväl husskyddens som bergsskyddens, ska upprätthållas årligen. En årlig kontroll av bl.a. skyddsrummets ventilationssystem, övertrycks- och dämningsventiler, tätningar och befolkningsskyddsmaterial rekommenderas. Över besiktningen av anordningarnas funktion ska ett inspektionsprotokoll uppgöras. I protokollet antecknas de utförda besiktningarna. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran till räddningsmyndigheten. Så brukar man gå till väga i samband med brandsyn.

Den återkommande kontroll av anordningar i skyddsrum ska göras med minst 10 års mellanrum och anordningarnas och utrustningens funktionsskick ska upprätthållas i enlighet med tillverkarens anvisningar.

Under våren 2022 har Helsingfors stads räddningsverk med hjälp av en enkät kartlagt funktionaliteten och användbarheten hos de skyddsrum staden äger och förvaltar. En av rekommendationerna till stadens sektorer, aktiebolag och affärsverk är att man ska utbilda skyddsrumsskötare. Räddningsverket har för detta behov skräddarsytt ett skyddsutbildningspaket tillsammans med Helsingfors Räddningsförbund rf.

Husbolagens säkerhetsansvariga har aktiverat sig och bolagen har utnämnt en lovvärd mängd deltagare till de skyddsrumsskötarkurser som Helsingfors Räddningsförbund rf. ordnar. Man har ordnat fler kurser för skyddsrumsskötare inom Helsingfors Räddningsförbund rf. i och med att efterfrågan har ökat. Räddningsverket har också aktivt delat ut anvisningar som producerats av dem själva, inrikesministeriet och Räddningsbranschens Centralorganisation.

Bergsskydd

Bergsskydden i Helsingfors består av allmänna skyddsrum, gemensamma skyddsrum och kombinationer av dem. De allmänna skyddsrummen är bergsskydd som staden låtit bygga. De är avsedda för personer som bor, arbetar eller vistas i staden samt för personer som rör sig utomhus och inte kan skyddas tillräckligt på andra sätt. De gemensamma skyddsrummen är bergsskydd som byggts för flera fastigheter och de är avsedda för dem som arbetar eller bor i fastigheterna. Stadsmiljönämnden ansvarar för bergsskydden.

Ända sedan krigen har man byggt allmänna och gemensamma bergsskydd i Helsingfors och under årtiondenas lopp har bestämmelserna ändrats. Skydden har genomgått renoveringar men i en del av dem är tekniken föråldrad och alla skydd uppfyller inte som sådana de krav som räddningslagen förutsätter. Förnyelsebehov finns särskilt i reservkrafts-, el- och ventilationssystemen. Alla bergsskydd ger ändå även i sitt nuvarande skick ett mycket bra skydd mot spräng- och splitterverkningar samt mot byggnadsras.

Renoveringarna av bergsskydden är en form av långsiktig utveckling som görs planmässigt i samarbete med stadsmiljösektorn. Renoveringen av ett av skyddsrummen blir klar i år och en tidtabell har gjorts upp för att renovera fem skyddsrum till. Räddningsverket har också aktivt arbetat för att byggandet av ett skyddsrum vid Vänskapens park ska inledas. Byggandet av ett skyddsrum vid Vänskapens park ingår i stadsmiljösektors hyres- och aktieprogram.

Räddningsverket har föreslagit en snävare tidtabell för årsrenoveringar och förbättringar av bergsskydd och de har utarbetat ett förslag om renoveringarna. Ärendet är under beredning hos stadsmiljösektorn. De stora investeringsplanerna och investeringsbesluten om byggande och renovering kräver ändå politiska beslut.

Planen för årsrenovering och förbättring av bergsskydd bör sättas i verket så snabbt som möjligt. Om detta kräver betydande resurser ska man se till att det i samband med beredningen av 2024 års budget finns förutsättningar att fatta de beslut som behövs.

I husbyggnadsprogrammet i budgetförslaget för 2023 ingår reparationsprojekt för nio skyddsrum som huvudsakligen ska genomföras först åren 2029 och 2031. Enligt stadsmiljösektorn har projekten skjutits upp för att anpassa dem till ramen för budgetförslaget. Utgångspunkten för anpassningen har varit att säkerställa kontinuiteten i stadens alla projekt såväl som i finansieringen av stadens lagstadgade service och i kedjorna av tillfälliga utrymmen. På grund av anpassningen kan de renoveringar som räddningsväsendet föreslagit inte genomföras inom den önskade tidtabellen.

Räddningsverket deltar aktivt i projektet för kartläggning av skyddsrum som leds av inrikesministeriet och på grund av detta ansågs det inte ändamålsenligt att göra en egen kartläggning över skyddsrummen i Helsingfors. Räddningsverket har exakta uppgifter om bergsskyddens skick.

Befolkningsskyddslarmen

Alla larmanordningar för varning av befolkningen har besiktats och bristerna i både larmanordningarna och Nödcentralsverkets datasystem har reparerats. För tillfället fungerar larmanordningarna oklanderligt. Till följd av ett pågående projekt förnyas larmanläggningarnas styrnings- och förstärkarsystem. Larmnätverket ska också utvidgas under de kommande åren till nya bostadsområden samt till buller- och skuggområden.

Kommunikation

Kommunikationen om befolkningsskydd och beredskap har ökats i alla olika kanaler. Information om ifrågavarande teman finns bl.a. på räddningsverkets webbsida och i Helsingforstidningen som delas ut till alla hem i Helsingfors (t.ex. 1/2022 som utkom i juni).

Planering av och åtgärder för kommunikation om befolkningsskydd har gjorts och görs fortfarande samordnat och i samarbete med inrikesministeriet och Helsingfors stads säkerhetsorganisation och kommunikation. Syftet är att öka medborgarnas medvetande om beredskap utan att väcka onödig oro. Information om beredskap och befolkningsskydd men också om reservförråd kan man få ur flera källor.

Skyddsplan

Helsingfors stads räddningsverk har uppdaterat den offentliga delen av stadens befolkningsskyddsplan (bilaga 3). Planens innehåll används bland annat i samband med kommunikation vars syfte är att informera om stadens beredskap och även att ge råd om frivillig beredskap och att uppmuntra till det.

Stäng

Kaupunginhallitus 14.11.2022 § 792

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto katsoo ryhmäaloitteen loppuun käsitellyksi.

Käsittely

Vastaehdotus:
Daniel Sazonov: Kappaleen 14 jälkeen lisätään:

”Kalliosuojien vuosikorjaus- ja parantamissuunnitelmaa tulee edistää mahdollisimman nopeasti. Siltä osin kuin tämä vaatii merkittäviä lisäresursseja tulee asia valmistella niin, että vuoden 2024 talousarvion valmistelun yhteydessä on edellytys tehdä asiasta tarvittavat päätökset.”

Kannattaja: Paavo Arhinmäki

Kaupunginhallitus hyväksyi yksimielisesti Daniel Sazonovin vastaehdotuksen mukaisesti muutetun ehdotuksen.

07.11.2022 Pöydälle

Esittelijä
vs. kansliapäällikkö
Tuula Saxholm
Lisätiedot

Petri Parviainen, varautumisen ja väestönsuojelun suunnitteluyksikön päällikkö, puhelin: 040 405232270

petri.parviainen@hel.fi

Katariina Kainulainen-Dambrosio, vs. valmiuspäällikkö, puhelin: 09 310 36023

katariina.kainulainen-dambrosio@hel.fi
Stäng

Detta beslut publicerades 05.12.2022

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen

Stäng

Föredragande

Stadsstyrelsen

Mer information fås av

Petri Parviainen, chef för planeringsenheten för beredskap och befolkningsskydd, telefon: 040 405232270

petri.parviainen@hel.fi

Katariina Kainulainen-Dambrosio, specialsakkunnig, telefon: 09 310 36023

katariina.kainulainen-dambrosio@hel.fi