Helsingin kaupungin hyvinvointisuunnitelma 2022-2025, keskushallinto, kaupunginkanslia

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Enligt Helsingfors stadsstrategi 2021–2025 ska alla i Helsingfors kunna leva ett bra och tryggt liv med en livsstil som passar dem, oavsett ålder och hälsotillstånd. Stadsborna kan förverkliga sig själva och skapa förutsättningar för att öka sin välfärd. Likabehandling, jämställdhet, mänskliga rättigheter och upplevelser av delaktighet är förutsättningar för ett gott liv. Helsingforsarna får leva tryggt i ett trivsamt och vackert stadsrum i positivt egenartade stadsdelar.

Välfärdsplanen verkställer för sin del stadsstrategin och har som syfte att jämna ut skillnader i välfärd och hälsa. Med hjälp av välfärdsplanen leder, genomför och utvecklar staden det effektiva och faktabaserade arbete som har som mål att främja helsingforsarnas välfärd och förebygga segregation. Uppgiftshelheterna i välfärdsplanen förverkligas som en del av planeringen, genomförandet och bedömningen av sektorernas, förvaltningarnas och affärsverkens ekonomi och verksamhet.

Innehållet i välfärdsplanen baserar sig på stadsstrategin. Dessutom har statistik, forskningsdata och övriga uppgifter om läget för och utvecklingen av befolkningens välfärd beaktats genomgående. Enligt 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska kommunen följa kommuninvånarnas levnadsförhållanden, hälsa och välfärd och de faktorer som påverkar dessa i varje område och inom varje befolkningsgrupp. När välfärdsplanen utarbetats har man använt sig av ett brett kunskapsunderlag. I formuleringen av uppgiftshelheterna har man utgått ifrån de problempunkter som identifierats i kunskapsunderlaget.

Innehållet styrs av den förnyade lagstiftningen

Social- och hälsovårdsreformen innebär att de sätt kommunerna ska främja hälsa och välfärd på anges i 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Eftersom Helsingfors som enda kommun behåller ansvaret för att organisera social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsende från och med 2023, anger lagen förpliktelser för Helsingfors som övriga kommuner inte har.

Enligt 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska kommunen främja invånarnas hälsa och välfärd. Kommunen bär det primära ansvaret för främjandet av hälsa och välfärd till den del denna uppgift är knuten till andra uppgifter som enligt lag ska skötas av kommunen. Lagen ålägger Helsingfors stad att en gång per fullmäktigeperiod utarbeta en välfärdsplan och, i samarbete med HUS-sammanslutningen, en välfärdsberättelse för fullmäktige. Innehållet i välfärdsplanen styrs dessutom av 12 § i barnskyddslagen, 5 § i äldreomsorgslagen och 5 § i lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet. Dessa lagar ingår i lagpaketet Sote100 (RP 56/2021), som riksdagen godkänt.

Enligt lagpaketet ska en välfärdsplan för barn och unga och en välfärdsplan för den äldre befolkningen framöver göras upp som en del av kommunens välfärdsplan i enlighet med 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. För det förebyggande rusmedelsarbetets del tillämpar kommunen framöver de planerings- och rapporteringsförpliktelser som anges i denna lag. I fortsättningen ska Helsingfors stad i välfärdsplanen inkludera en plan för samarbetet mellan välfärdsområdet och utbildningsanordnarna för genomförandet av den samlade elevhälsan. I välfärdsplanen ska staden också beakta de språkliga rättigheterna samt rådgivningsbyråplanen för tillhandahållandet av de rådgivningsbyråtjänster som välfärdsområdet (i Helsingfors: social-, hälsovårds- och räddningssektorn) ansvarar för.

Under fullmäktigeperioden granskar staden, vid behov i samarbete med HUS-sammanslutningen, innehållet i välfärdsplanen på det sätt som lagen förutsätter och skapar en gemensam verksamhetsmodell för samarbetet kring välfärdsplanen och välfärdsberättelsen.

Innehållet i välfärdsplanen styrs genom ledningsstrukturen för främjandet av välfärd och hälsa

Också framöver kommer Helsingfors sektorer, förvaltningar och affärsverk att samarbeta för att främja välfärd, hälsa och trygghet. Stadsstyrelsen beslutade 14.5.2018 (§ 350) att ta i bruk ett ledarskaps- och koordineringssystem för främjande av välfärd och hälsa. Förfarandet stärker ledarskapet och koordineringen av hälsa och välfärd som en del av stadens ledarskapssystem och dess uppföljning och knyter samman denna centrala grunduppgift med ledarskapssystemet. Dessutom fattade stadsstyrelsen beslut om att det organ som ansvarar för de uppgifter som föreskrivs i 5 § i lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet är stadsstyrelsen och att det organ som sköter uppgifterna är styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa.

Stadens ledningsgrupp leder främjandet av välfärd och hälsa. För genomförandet inrättades en styrgrupp för främjande av välfärd och hälsa, vars viktigaste uppgift är att slå fast tyngdpunkterna och målen för främjandet av välfärd och hälsa utgående från stadsstrategin. Dessutom styr styrgruppen verkställandet av främjandet av välbefinnande och hälsa inom sektorerna och nätverken och säkerställer att målen och åtgärderna syns i de årliga verksamhetsplanerna. Gruppen styr beredningen av Helsingfors välfärdsplan och deltar i välfärdsberättelseprocessen.

Välfärdsplanen har beretts på ett branschövergripande sätt och på ett sätt som stöder samarbete och utveckling

Beredningen av välfärdsplanen inleddes i slutet av 2021. Ett flertal olika experter, nätverk och partner har deltagit i beredningen. Flera av åtgärderna i planen kräver inga extra resurser, utan snarast en gemensam vision, ändringar i verksamhetsmodellerna, samarbete mellan sektorerna, nya partnerskap, kompetensutveckling och ett stärkt ledarskap som gör att de gemensamt överenskomna målen kan nås. Organisationer och andra samarbetspartner deltar i flera uppgiftshelheter.

I valet av uppgifts- och åtgärdshelheter har fokus legat på att proaktivt främja välfärd och hälsa. I valet av åtgärder har sektorsövergripande utvecklingsobjekt prioriterats. Uppgifts- och åtgärdshelheterna har behandlats och godkänts i många olika sammanhang inom sektorerna. En ansvarig part har utsetts för alla åtgärder.

Välfärdsplanen har behandlats och godkänts i styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa 9.9.2022 och i stadens ledningsgrupp 20.9.2022.

Välfärdsplanen sammanställer och styr de mål och åtgärder som ställts upp på stadsnivå för att främja välfärd och hälsa

Välfärdsplanen är ett centralt strategiskt dokument vars innehåll styrs utifrån ett sektorsövergripande samarbete mellan många aktörer. I Helsingfors präglas arbetet för främjande av välfärd och hälsa av ett systematiskt och helhetsbetonat grepp, som har sin grund i definitionerna av social kvalitet och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Bland dessa lyfts den upplevda livskvaliteten fram, och viktiga utgångspunkter är individens fysiska funktionsförmåga, psykisk och social välfärd samt en hälsosam och fungerande livsmiljö och därigenom även tillgången till väsentlig service. Helsingfors välfärdsplan har en viktig roll i förverkligandet av målen för social hållbarhet, särskilt målen för hälsa och välfärd, minskad ojämlikhet, hållbara städer och samhällen samt utrotning av fattigdom. Indirekt stöder planen också många andra FN-mål.

Välfärdsplanens tyngdpunkter och centrala innehåll

Välfärdsplanen består av sex tyngdpunkter för främjandet av välfärd och hälsa, som har slagits fast utifrån stadsstrategin och ett brett kunskapsunderlag. Välfärdsplanen innehåller 50 uppgiftshelheter och 106 åtgärder med anknytning till tyngdpunkterna. Alla åldersgrupper beaktas i uppgiftshelheterna och åtgärderna.

1. Mental hälsa

Stadsbornas mentala hälsa främjas genom att utveckla det tidiga stödet, de förebyggande lågtröskeltjänsterna, tillgången till hjälp och användningen av egenvårdstjänster. Servicekedjorna för barnens och de ungas mentalvård utvecklas och barnens och de ungas sociala färdigheter, ungdomsarbetet i skolorna och arbetet med projektet Välbefinnande i kommunen stärks.

2. Hobbyer och fritid

Frivillig- och kamratverksamhet samt beaktande av konst och kultur som något som ökar välfärden främjas i alla åldersgrupper. Hobbyverksamheten och kulturens fadderbarn-verksamheten, det kulturella äldrearbetet samt konst- och kulturupplevelser som de äldre kan ta del av hemma utvecklas. Helsingforsmodellen för kulturarbete tillämpas i stadsförnyelseområdena och utvecklingen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet fortsätter.

3. Rörlighet

Arbetet riktas till de stadsbor som rör på sig minst. Såväl informationen om motionsmöjligheter för stadsbor i olika åldrar som mängden motion i småbarnspedagogiken och grundskolan samt på andra stadiet ökas. Seniorernas funktionsförmåga stärks med hjälp av motionsavtal och genom att ordna mer ledd motion. Stadens anställda uppmuntras att röra på sig regelbundet och kännedomen om möjligheterna till motion och rörelse i Helsingfors främjas bland stadsbor i alla åldrar. Arbetet enligt motions- och rörlighetsprogrammet fortsätter.

4. Sunda levnadsvanor

Sunda levnadsvanor främjas med hjälp av digitala verktyg och genom att utbilda yrkesfolk i näringsfrågor. För barn och unga ordnas trivselcaféverksamhet, och användningen av verksamhetsmodellen Finger för äldre intensifieras. Under fullmäktigeperioden utförs även övrigt utvecklingsarbete med anknytning till minnesvänlighet. Verksamhetssätten inom det förebyggande rusmedelsarbetet stärks med hjälp av åtgärder som riktas till olika åldersgrupper. Servicekedjan till stöd för barnfamiljer med rusmedel och beroende utvecklas.

5. Goda relationer mellan befolkningsgrupper

Man arbetar för mera växelverkan mellan olika befolkningsgrupper och mellan individer som tillhör olika befolkningsgrupper och försöker påverka människors trygghetskänsla och attityder. Stadsbornas flerstämmighet och lika möjligheter att delta och påverka stärks. Exempelvis i OmaStadi främjas deltagande bland sådana befolkningsgrupper som tidigare varit underrepresenterade i processens alla skeden. Staden främjar jämlikhet och stärker kommunikation genom flera kanaler med beaktande av olika befolkningsgrupper och stadsdelar. Sysselsättningen bland partiellt arbetsföra, partiellt arbetsföra med funktionsnedsättning och personer i svår ställning på arbetsmarknaden främjas och dessa befolkningsgruppers digitala färdigheter stärks.

Man söker verksamhetsmodeller för att motarbeta ogynnsamma fenomen i olika stadsdelar, såsom radikalisering och gängbildning. Staden arbetar enligt modellen En barnvänlig kommun för att främja barnens rättigheter. Det betyder exempelvis att stadsrummet görs säkrare för barn och unga samt att handlingsmodeller för att ingripa i mobbning och barnvänliga responskanaler skapas. Dessutom utbildas stadens anställda genomgående i att beakta barnens rättigheter som en del av arbetet.

6. En säker och vacker stad

Säkerheten i de vardagliga miljöerna och trevnaden i livsmiljön främjas. Man strävar efter att effektivare än för närvarande identifiera och åtgärda säkerhetsrisker i de olika områdena. Genom att utarbeta planeringsanvisningar för fotgängartrafik och förbättra övergångsställen ska förutsättningarna för att röra sig säkert i stadsrummet förbättras. Tack vare procentprincipen för konst kan stadsborna uppleva och möta konst i sin närmiljö. Våldet i nära relationer har ökat. Staden ingriper och ökar kännedomen om säkerhet i hemmet och i lokala livsmiljöer. Dessutom riktas mer resurser till åtgärder som stöder välfärden i närståendevårdarfamiljer och säkerheten i närståendevården.

Uppföljning av välfärdsplanen

Enligt 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska fullmäktige i kommunen årligen lämnas en rapport om kommuninvånarnas hälsa och välfärd, de faktorer som påverkar dessa och de åtgärder som har vidtagits. Den praxis som skapades under förra fullmäktigeperioden fortsätter: uppföljningsrapporten för välfärdsplanen (Må bra-barometern) delges fullmäktige när bokslutet behandlas. Innehållet i rapporteringen baserar sig på granskning av utvalda mål, åtgärder och mätare i välfärdsplanen och lyfter fram framgångar och utmaningar i främjandet av välfärd och hälsa. En mer omfattande rapport (en omfattande välfärdsberättelse) sammanställs i slutet av fullmäktigeperioden. Dess innehåll utgör, tillsammans med de data som enheten för stadsfakta tagit fram, kunskapsgrunden för följande fullmäktigeperiods välfärdsplan. Den förnyade lagstiftningen förutsätter att HUS-sammanslutningen involveras i uppföljningen. Praxis skapas under fullmäktigeperioden, och rapporteringssätten utvecklas vid behov.

Välfärdsplanens verkan följs upp med 47 mätare, som beskriver ändringar i befolkningens välfärd, hälsa och säkerhet. Dessutom har man skapat process- och resultatmätare för åtgärderna för att följa upp framsteg och framgångar. Det har skapats en rapporteringsplattform för mätarna. Den publiceras på den externa webbplatsen för främjande av välfärd och hälsa.

Syftet med den utvalda referensramen för social kvalitet är att identifiera välfärdsplanens genomslagskraft genom att granska i vilken mån dess åtgärdshelheter genomförts i förhållande till de utvalda mätarna. I bedömningen granskas även framgångar som gäller stadsbornas fysiska funktionsförmåga, psykiska och sociala välfärd och vardagliga livsmiljö.

Om stadsfullmäktige godkänner detta förslag till välfärdsplan, uppmanar stadsstyrelsen i verkställighetsbeslutet sektorerna, förvaltningarna och affärsverken till samarbete för att främja målen och åtgärderna i välfärdsplanen som en del av planeringen och genomförandet av verksamhet och ekonomi.

Kaupunginhallitus 07.11.2022 § 750

Päätös

31.10.2022 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Stina Högnabba, erityissuunnittelija, puhelin: 310 42525

Detta beslut publicerades 21.11.2022

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen