Använder du tjänsten Beslut regelbundet? Vi söker nu deltagare till cirka en timme långa användartester. Genom att delta hjälper du oss utveckla tjänsten så att den blir ännu bättre.

Valtuustoaloite, Valimon itäreunan rakentaminen

HEL 2022-011203
Ärendet har nyare handläggningar
Ärende 8. / 25 §

Ledamoten Otso Kivekäs motion om att bebygga Gjuteriets östra gräns

Helsingfors stadsfullmäktige

Beslut

Stadsfullmäktige betraktade motionen som slutbehandlad.

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stäng

Stadsfullmäktige behandlade motionssvaret till ledamoten Otso Kivekäs motion 24.5.2023 och beslutade med rösterna 43–39 att återremittera ärendet för ny beredning. Återremitteringen baserade sig på Pia Pakarinens förslag som understöddes av Ville Jalovaara. Enligt förslaget återremitteras ärendet för behandling, utgående från att man undviker att blanda ett industriområde med ett bostadsområde. På så sätt kan man inom bostadsproduktionen beakta behoven för boende och i fråga om företagsområdet företagens behov särskilt när det gäller logistiken.

Stadsmiljönämnden har 26.9.2023 gett ett nytt utlåtande om motionen gällande byggande av Gjuteriets östra gräns. Nämnden behandlade förslaget till utlåtande redan tidigare i mars 2023, men återremitterade då ärendet till sektorn för ny beredning I motionen föreslås att man i den omfattning generalplanen tillåter ska bedöma möjligheten att planlägga den del av Gjuteriets industriområde som gränsar till Vichtisvägen och Sockenbackavägen som en blandad stadsstruktur. Med Gjuteriets östra gräns avses i motionen kvarteren i Sockenbacka företagsområde längs med Vichtisvägen.

Nämndens utlåtande till stadsstyrelsen

Sockenbacka företagsområde är stadens största arbetsplatsområde efter innerstaden och har den mest betydande koncentrationen av arbetstillfällen i västra Helsingfors. Företagsområdet i Sockenbacka består av flera helheter med olika karaktär, som har en varierande företagsstruktur med allt från småproducenter till prominenta internationella storföretag.

I östra delen av Gjuteriets område, som gränsar till Vichtisvägen, finns det både kontors- och fabriksfastigheter. Norra delen av området, den vid Gjuteriets hållplats, är huvudsakligen privatägd mark, medan staden äger marken i den södra delen. Största delen av arrendeavtalen i området mellan Hyvlerivägen och Vichtisvägen gäller fram till 2040–2070-talen. I området finns flera olika typer av företagsverksamhet från livsmedelsproduktion till stora programvaruföretag, flera småföretag och bland annat idrottstjänster och lunchrestauranger. Enligt företags- och arbetsställeregistret 2020 finns cirka 300 verksamhetsställen för företag i området.

För Sockenbacka företagsområdet gäller ändringsprinciper för markanvändning som godkändes 2014. I principerna anges det vilka områden som förblir arbetsplatsområden, vilka som blir områden med blandade funktioner och bostadsområden samt vilka som blir områden dit blandade funktioner kan anvisas när de nuvarande verksamheterna som orsakar miljöstörningar upphör. Kvarteren längs Vichtisvägen är anvisade för arbetsplatser i ändringsprinciperna.

I Generalplan 2016 för Helsingfors har Sockenbacka företagsområde söder om järnvägsspåret längs med Vichtisvägen anvisats som ett område för verksamhetslokaler enligt områdets ändringsprinciper för markanvändning. Området för verksamhetslokaler är inte avsett för boende. Områdesreserveringen för verksamhetslokaler ska tolkas så att Vichtisvägen utgör områdets gräns. Det skulle inte vara förenligt med generalplanen att ändra detaljplanen för området för verksamhetslokaler för att möjliggöra boende vid västra kanten av Vichtisvägen.

Södra delen av Sockenbacka företagsområde har redan utvecklats i en bostadsdominerad riktning som styrts av planeringsprinciperna och generalplanen. I området söder om kustbanan, särskilt runt Väverivägen, har en stor del av den ändringspotential som planeringsprinciperna tillåter för bostadsbyggande redan förverkligats eller så har dessa områden giltiga detaljplaner. Det byggande som ändringarna fört med sig har alltså till stora delar varit bostadsdominerat, och arbetsplatser har inte byggts i någon betydande mån, med undantag för bostadskvarterens nya affärslokaler på gatunivå. Även om man i planeringsprinciperna för de projekt som under de senaste åren har planerats på privat mark har strävat efter en stadsstruktur med mångsidigt blandad verksamhet, har andelen annan än bostadsvåningsyta i dessa projekt i genomsnitt varit endast 9 %. Utmaningen att uppnå projektspecifik blandning inom nybyggen är mycket stor i Sockenbacka på grund av osäkerheten i efterfrågan på annat än bostadshöghus. I och med ändringarna har cirka 101 000 m² våningsyta försvunnit från områdets tomter för industri- och verksamhetslokaler. I de kommande årens ändringsprojekt ska ytterligare 35 000 m² våningsyta för arbetsplatser göras om, huvudsakligen till boende. Minskningen kommer att totalt vara över 250 000 m² våningsyta, då också Gjuteriet och Valio-området längre fram byggs om till ett bostadsdominerat område i enlighet med generalplanen och planeringsprinciperna.

Kontorslokalerna i Sockenbacka företagsområde har under de senaste åren varit relativt underutnyttjade (cirka 24 % stod tomma vid utgången av 2022). Det är också typiskt för området att kontorslokaler finns i byggnader vars huvudsakliga användningsändamål är produktion eller industri. I lokaler som används för produktion och industri är underutnyttjandet för hela Helsingfors del mycket litet, cirka 3 %. Detta gäller även Sockenbacka, där det finns rikligt med kontorsobjekt som marknadsförs aktivt, men betydligt färre produktions- eller lagerlokaler (uppgifter om underutnyttjande Catella Oy). Enligt en utredning om kontorslokalers marknadsvillkor utifrån efterfrågan är Sockenbacka företagsområde ett område med måttlig efterfrågan, där den uppskattade hyresnivån och efterfrågeläget påverkar nybyggandet.

Under åren 2017–2019 har dock nya kontorshus (bl.a. Peabs huvudkontor) byggts vid Vichtisvägen. Till denna byggnadshelhet hör de två tomter för verksamhetslokaler som ligger närmast cirkulationsplatsen i Haga, som befinner sig i byggnadstillståndsskedet. I företagsområdet finns det även flera objekt där fastigheter har byggts om och dit man på så sätt har kunnat locka nya hyresgäster. Spårjokern började trafikera hösten 2023. Detta kan få en avsevärd verkan på lokalernas dragningskraft.

Ändringsprinciperna för Sockenbacka från 2014 fastställdes utgöra grunden för detaljplaneändringar för företagsområdet under den följande tioårsperioden. Generalplanen stämmer överens med ändringsprinciperna. I generalplanen har en central del av företagsområdet anvisats i generalplanen som ett område för verksamhetslokaler. Om de kvarter för verksamhetslokaler som gränsar till Vichtisvägen och generalplanens C2-område ändrades direkt utifrån generalplanen till exempelvis kvarter för boende, skulle detta oundvikligen påverka hela företagsområdet och dess funktion. Framför allt skulle det ha följder för de industriella företagens möjlighet att idka logistisk verksamhet och produktion under t.ex. kvällar, nätter eller tidiga morgontimmar i området samt situationen för stora specialtransporter. I vissa fall kan de redan befintliga industriverksamheterna hindra de förutsättningar för markanvändning som syftar till boende. Ändringarna förutsätter näringspolitiskt övervägande, bedömning av företags- och miljökonsekvenser, dialog med företag och fastighetsägare samt näringspolitiska riktlinjer för hela Sockenbacka företagsområdes framtid.

Stadsstrategin och näringspolitiska mål för markanvändning

I stadsstrategin 2021–2025 fastställs att staden fortsättningsvis ska kunna erbjuda tomter och andra platser, särskilt i förorterna, åt företag inom produktion och de kreativa branscherna för att stärka en mångsidig näringsstruktur. Sådana företag behöver området för t.ex. godstransport och logistik eller kundtrafik eller har verksamhet som i övrigt ställer särskilda krav på platsen.

Stadsstyrelsens näringslivssektion godkände de näringspolitiska målen för markanvändning (ELMA) 14.3.2022. Enligt riktlinjerna ska staden genom sina egna åtgärder se till bl.a. att det i Helsingfors även i fortsättningen finns marknadsbaserad efterfrågan och etableringsmöjligheter som motsvarar företagens behov – lokaler, tomter och områden – för nuvarande och ny företagsverksamhet både i stadskärnan och i förorterna. Så här tryggas en framgångsrik företagsverksamhet och en mångsidig näringsstruktur.

Staden ska också mer systematiskt än tidigare följa framtida förändringsscenarier för företagsverksamheten och de behov och utmaningar som dessa ger upphov till beträffande markanvändningen samt i god tid beakta de ändringsbehov som uppstår vid planeringen av markanvändningen. Enligt riktlinjerna ska staden dessutom utveckla de nuvarande företagsområdena i förorterna på ett mångsidigt sätt utifrån näringspolitikens och företagsverksamhetens behov, så att områdena i huvudsak behåller sin nuvarande omfattning. Vid planläggningen av bostadsområden i närheten av företagsverksamhet som inte orsakar miljöstörningar ser staden också till att de nya bostadsområdena inte orsakar oskälig olägenhet för befintlig företagsverksamhet. Placering av boende intill befintliga företagsområden har ofta lett till klagomål från invånarna, och dessutom har risken för olyckor i synnerhet mellan fotgängare och cyklister och tung trafik ökat.

Slutsats och fortsatta åtgärder

Det är motiverat att inleda nödvändiga utredningar och förberedelser för hela företagsområdet i Sockenbacka som gör det möjligt att under nästa fullmäktigeperiod ha som ett mål i generalplanläggningen att utveckla området så att det tjänar både företagsverksamhet och boende. I den fortsatta planeringen ska staden se till att arbetsplatserna bevaras i Sockenbacka företagsområde, som är den viktigaste koncentrationen av arbetstillfällen i västra Helsingfors. Dessutom undviker man att blanda ett industriområde med ett bostadsområde. På så sätt kan man inom bostadsproduktionen beakta behoven för boende och i fråga om företagsområdet företagens behov särskilt när det gäller logistiken.

Nämnden ansåg att det i början av planeringen av ändringarna för området ska ordnas ett gemensamt möte med företagen och fastighetsägarna i området, för att säkerställa att företagens behov beaktas, i synnerhet tryggandet av behövliga transportrutter.

Förslaget stämmer överens med nämndens förslag. Föredraganden konstaterar ytterligare att området som avses i motionen är en väsentlig del av snabbspårvägens influensområde i Västra Helsingfors. Även detaljplaneringen av Västra Haga har inletts. Invånarna i området har önskat att en del av det bostadstryck som inriktas på rekreations - och skogsområdena öster om Vichtisvägen skulle placeras väster om vägen, dvs. delvis inom det företagsområde i Sockenbacka som motionen avser.

Om stadsfullmäktige beslutar återremittera ett motionssvar för ny beredning, ska motionen enligt 30 kap. 11 § i förvaltningsstadgan föreläggas stadsfullmäktige på nytt inom åtta månader. För denna motion löper tidsfristen på åtta månader ut 24.1.2024.

Stäng

Stadsfullmäktige 17.01.2024 § 15

Beslut

Stadsfullmäktige beslutade att bordlägga ärendet.

Behandling

Stadsfullmäktige beslutade att bordlägga ärendet på förslag av ordföranden enligt det förfarande som godkänts av fullmäktige.

24.05.2023 Återremitterades

19.09.2023 Pöydälle

28.03.2023 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

21.03.2023 Pöydälle

14.03.2023 Pöydälle

Föredragande
Stadsstyrelsen
Upplysningar

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154

tanja.sippola-alho@hel.fi

Kaupunginhallitus 08.01.2024 § 8

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto katsoo aloitteen loppuun käsitellyksi.

18.12.2023 Pöydälle

02.05.2023 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

24.04.2023 Pöydälle

19.09.2023 Pöydälle

28.03.2023 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

21.03.2023 Pöydälle

14.03.2023 Pöydälle

Esittelijä
kansliapäällikkö
Jukka-Pekka Ujula
Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36154

tanja.sippola-alho@hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 26.09.2023 § 492

Lausunto

Kaupunkiympäristölautakunta antoi seuraavan lausunnon kaupunginhallitukselle valtuutettu Otso Kivekkään valtuustoaloitteesta koskien Valimon itäreunan rakentamista. Aloitteessa ehdotetaan, että Valimon toimitila-alueen Vihdintien ja Pitäjänmäentien puoleisen reunan kaavoittamista sekoittuneeksi kaupunkirakenteeksi arvioidaan siinä laajuudessa kuin yleiskaava sen mahdollistaa. Valimon itäreunalla on aloitteessa tarkoitettu Pitäjänmäen yritysalueen kortteleita Vihdintien varressa.

Pitäjänmäen yritysalue on kaupungin suurin työpaikka-alue kantakaupungin jälkeen ja läntisen Helsingin merkittävin työpaikkakeskittymä. Pitäjänmäen yritysalue koostuu useasta eri luonteisesta kokonaisuudesta, joilla on vaihteleva yritysrakenne aina pienistä tuotannollisista toimijoista merkittäviin kansainvälisiin suuryrityksiin asti.

Vihdintiehen rajautuvalla Valimon alueen itäreunalla on sekä toimisto- että teollisuuskiinteistöjä. Alueen Valimon seisakkeen puoleinen pohjoispää on pääasiassa yksityistä maanomistusta, eteläosassa maanomistus on kaupungilla. Höyläämötien ja Vihdintien välisellä alueella suurin osa vuokrasopimuksista on voimassa 2040–2070-luvuille. Tällä alueella on hyvin kirjava joukko erilaista yritystoimintaa elintarviketuotannosta isoihin ohjelmistoalan yrityksiin, lukuisia pienyrityksiä sekä mm. liikuntapalveluita ja lounasravintoloita. Yritys- ja toimipaikkarekisterin 2020 perusteella tällä alueella on noin 300 yritysten toimipaikkaa.

Pitäjänmäen yritysalueella on voimassa vuonna 2014 hyväksytyt maankäytön muutosperiaatteet. Periaatteissa osoitettiin työpaikka-alueena edelleen säilyvät alueet, toiminnoiltaan sekoittuneet alueet, asuntoalueet sekä sellaiset alueet, jotka voivat muuttua toiminnoiltaan sekoittuneiksi nykyisten ympäristöhäiriötä aiheuttavien toimintojen poistuttua. Vihdintien varren korttelit on muutosperiaatteissa osoitettu työpaikkakäyttöön.

Helsingin yleiskaavassa 2016 Pitäjänmäen yritysalue on junaradan eteläpuolella Vihdintien varressa osoitettu toimitila-alueeksi noudattaen alueen maankäytön muutosperiaatteita. Toimitila-alue ei ole tarkoitettu asumiseen. Toimitila-aluevaraus on tarkoitettu tulkittavaksi siten, että se rajautuu Vihdintiehen. Toimitila-alueen asemakaavan muuttaminen asumisen mahdollistamiseksi Vihdintien länsireunassa ei siten olisi yleiskaavan mukainen.

Pitäjänmäen yritysalueen eteläosa on jo kehittynyt suunnitteluperiaatteiden ja yleiskaavan ohjaamana asuntopainotteiseen suuntaan. Rantaradan eteläpuolisella alueella, erityisesti Kutomotien ympäristössä, suuri osa suunnitteluperiaatteiden sallimasta muutospotentiaalista asuinrakentamiseen on jo toteutunut tai näitä alueita koskevat asemakaavat ovat voimassa. Muutosten myötä tullut rakentaminen on ollut siis suurelta osin asuntovaltaista, eikä uutta työpaikkarakentamista ole merkittävästi tullut uusien asuntokortteleiden kivijalkaliiketiloja lukuun ottamatta. Vaikka yksityiselle maalle viime vuosina kaavoitetuissa hankkeissa suunnitteluperiaatteiden tavoitteena on ollut toiminnoiltaan monipuolisesti sekoittunut kaupunkirakenne, on muuta kuin asuinkerrosalaa näissä hankkeissa syntynyt keskimäärin vain 9 %. Uudisrakentamisessa hankekohtaisen sekoittuneisuuden saavuttamisen haaste on Pitäjänmäessä muun kuin asuntokerrosalan kysynnän epävarmuuden vuoksi hyvin haasteellista. Muutosten myötä alueen teollisuus- ja toimitilatonttien kerrosalaa on poistunut n. 101 000 k-m². Lähivuosien muutoshankkeissa on edelleen n. 35 000 k-m² työpaikkakerrosalaa vaihtumassa pääosin asumiseen. Vähennys tulee olemaan yhteensä yli 250 000 k-m², kun yleiskaavan ja suunnitteluperiaatteiden mukaisesti myös Valimon ja Valion alueen muutos asuntovaltaiseksi alueeksi on toteutumassa 2020-luvun aikana.

Pitäjänmäen yritysalueella on viime vuosina ollut suhteellisen korkea toimistotilojen vajaakäyttö (vuoden 2022 lopussa noin 24 %). Pitäjänmäen alueelle on myös tyypillistä, että toimistotiloja sijaitsee paljon pääkäyttötarkoitukseltaan tuotannollisissa rakennuksissa ja teollisuusrakennuksissa. Teollisuus- ja tuotantokäytössä olevissa tiloissa puolestaan vajaakäyttö n koko Helsingin osalta erittäin alhainen, noin 3 %. Tämä koskee myös Pitäjänmäen aluetta, jossa on aktiivisessa markkinoinnissa runsaasti toimistokohteita, mutta huomattavasti vähemmän tuotannollista tai varastotilaa (vajaakäyttötiedot Catella Oy). Toimistojen markkinaehtoista kysyntää koskevan selvityksen mukaan Pitäjänmäen yritysalue näyttäytyy maltillisen kysynnän alueena, jossa arvioitu vuokrataso ja kysyntätilanne vaikuttavat uudisrakentamisen toteutumiseen.

Vihdintien varteen on kuitenkin vuosina 2017–2019 rakennettu uusia toimistotaloja (mm. Peabin pääkonttori) ja tähän rakennuskokonaisuuteen kuuluvat, lähimpänä Haagan liikenneympyrää sijaitsevat kaksi toimitilatonttia ovat rakennuslupavaiheessa. Yritysalueella on myös useita kohteita, joissa kiinteistöjä on peruskorjattu ja saatu näin houkuteltua uusia vuokralaisia. Raide-Jokeri aloittaa liikennöinnin arviolta syksyllä 2023. Tämä voi vaikuttaa alueen toimitilojen houkuttelevuuteen merkittävästi.

Pitäjänmäen vuonna 2014 valmistuneiden muutosperiaatteiden linjattiin toimivan yritysalueen asemakaavanmuutosten pohjana seuraavan kymmenvuotiskauden ajan. Yleiskaava on yhteneväinen muutosperiaatteiden kanssa, ja keskeinen osa yritysalueesta on siinä merkitty toimitila-alueeksi. Vihdintiehen ja yleiskaavan C2-alueeseen rajautuvien toimitilakortteleiden muuttaminen suoraan yleiskaavan perusteella esimerkiksi asumiseen aiheuttaisi väistämättä vaikutuksia koko yritysalueeseen ja sen toimivuuteen. Ennen kaikkea vaikutukset kohdistuisivat alueen teollisten yritysten logistisen ja tuotannollisen toiminnan ajoittumisen mahdollisuuteen esim. ilta-, yö- tai varhaisen aamun tunteihin, sekä kookkaiden erikoiskuljetusten tilanteeseen. Joissakin tapauksissa olemassa olevat teollisuustoiminnot voivat estää asumiseen tähtäävän maankäytön edellytykset. Muutokset edellyttäisivät elinkeinopoliittista harkintaa, yritys- ja ympäristövaikutusten arviointia, vuoropuhelua yritysten ja kiinteistönomistajien kanssa sekä elinkeinopoliittista linjausta koko Pitäjänmäen yritysalueen tulevaisuudesta.

Kaupunkistrategia ja elinkeinopoliittiset tavoitteet maankäytölle

Kaupunkistrategiassa 2021–2025 linjataan, että monipuolisen elinkeinorakenteen vahvistamiseksi kaupungin tulisi pystyä myös jatkossa tarjoamaan tontteja ja muita sijaintipaikkoja erityisesti esikaupunkialueilta tuotannollisille ja luovien alojen yrityksille. Tällaisten yritysten toiminnassa aluetta tarvitaan esimerkiksi tavarankuljetuksen ja logistiikan tai asiakasliikenteen tarpeisiin tai niiden toiminta asettaa muutoin tilalle erityisiä vaatimuksia.

Kaupunginhallituksen elinkeinojaosto hyväksyi 14.3.2022 Elinkeinopoliittiset tavoitteet maankäytölle (ELMA). Linjausten mukaan kaupunki huolehtii omilla toimenpiteillään mm. siitä, että Helsingissä on jatkossakin tarjolla markkinalähtöistä kysyntää ja yritysten tarpeita vastaavia sijoittumismahdollisuuksia – tiloja, tontteja ja alueita – nykyiselle ja uudenlaiselle yritystoiminnalle niin kantakaupungissa kuin lähiöissäkin menestyvän yritystoiminnan ja monipuolisen elinkeinorakenteen turvaamiseksi.

Kaupungin tulee myös seurata aikaisempaa systemaattisemmin yritystoiminnan tulevaisuuden muutosskenaarioita ja niiden maankäytölle asettamia tarpeita ja haasteita sekä ottaa ajoissa huomioon esille nousevat muutostarpeet maankäytön suunnittelussa. Lisäksi linjausten mukaan kaupunki kehittää olemassa olevia yritysalueita esikaupunkialueilla monimuotoisesti elinkeinopolitiikan ja yritystoiminnan tarpeista lähtien, säilyttäen alueet pääosin nykyisessä laajuudessaan. Edelleen kaavoitettaessa asuinalueita ympäristöhäiriöitä aiheuttamattoman yritystoiminnan läheisyyteen kaupunki huolehtii siitä, että uudet asuinalueet eivät aiheuta suhteetonta haittaa olemassa olevalle yritystoiminnalle. Asumisen sijoittaminen jo olemassa olevien yritysalueiden viereen on monesti johtanut valituksiin asukkaiden taholta, minkä lisäksi riski erityisesti kevyen ja raskaan liikenteen välisille onnettomuuksille on kasvanut.

Johtopäätös ja jatkotoimenpiteet

On perusteltua käynnistää koko Pitäjänmäen yritysaluetta koskien tarvittavat selvitykset ja valmistelut, jotka mahdollistavat ensi valtuustokaudella alueen osayleiskaavoituksen tavoitteena sen kehittäminen sekä yritystoimintaa että asumista palvelemaan. Jatkosuunnittelussa huolehditaan siitä, että työpaikat säilyvät Pitäjänmäen yritysalueella, joka on läntisen Helsingin merkittävin työpaikkakeskittymä. Lisäksi vältetään teollisuusalueen ja asuinalueen sekoittamista. Näin voidaan asuntorakentamisessa huomioida asumisen tarpeet ja yritysalueen osalta yritysten tarpeet etenkin logistiikan kannalta.

Lautakunta katsoi, että alueen muutosten suunnittelun alkuvaiheessa järjestetään yhteistapaaminen alueen yritysten ja kiinteistönomistajien kanssa, jotta varmistetaan että yritysten tarpeet tulevat huomioiduksi, erityisesti tarvittavien kuljetusreittien turvaaminen.

Käsittely

Vastaehdotus:
Sameli Sivonen: Lisätään lausuntoehdotukseen seuraavaa: "Lautakunta katsoo, että alueen muutosten suunnittelun alkuvaiheessa järjestetään yhteistapaaminen alueen yritysten ja kiinteistönomistajien kanssa, jotta varmistetaan että yritysten tarpeet tulevat huomioiduksi, erityisesti tarvittavien kuljetusreittien turvaaminen."

Kannattaja: Risto Rautava

Kaupunkiympäristölautakunta päätti yksimielisesti hyväksyä Sameli Sivosen vastaehdotuksen mukaan muutetun ehdotuksen.

19.09.2023 Pöydälle

28.03.2023 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

21.03.2023 Pöydälle

14.03.2023 Pöydälle

Esittelijä
kaupunkiympäristön toimialajohtaja
Ville Lehmuskoski
Lisätiedot

Elina Luukkonen, erityisasiantuntija: 09 310 37073

elina.luukkonen@hel.fi

Pasi Rajala, Yleiskaavapäällikkö, puhelin: 09 310 20417

pasi.rajala@hel.fi
Stäng

Detta beslut publicerades 07.02.2024

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen

Stäng

Föredragande

Stadsstyrelsen

Mer information fås av

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154

tanja.sippola-alho@hel.fi