Tilinpäätös vuodelta 2022, Helsingin kaupunki

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Bokslutet för år 2022 har färdigställts. Bokslutet omfattar hela stadens bokslut och koncernbokslutet.

Stadens ekonomi står på stadig grund. Stadens resultat för räkenskapsperioden var 347,0 miljoner euro, vilket är 320 miljoner bättre än prognosen i budgeten. Resultatet för föregående år, 2021, var 349,6 miljoner euro. Jämfört med flera av de senaste åren låg resultatet för 2022 i stort sett på en genomsnittlig nivå. I förhållande till den jämförbara investeringsnivån var resultatet för 2022 något bättre än för 2020 och 2021.

Stadens verksamhetsbidrag utföll nästan helt i enlighet med budgeten. Verksamhetsbidraget försämrades med 8,0 procent från föregående år. Försämringen berodde på en ökning av verksamhetskostnaderna och delvis på inverkan av bolagiseringen av HST. Inkomsterna från försäljning av mark, byggnader och aktier (bokförs som övriga verksamhetsintäkter) stämde överens med budgeten, totalt 88,4 miljoner euro.

Stadens externa verksamhetskostnader överskred budgeten med 85,0 miljoner euro, och den jämförbara ökningen i förhållande till föregående år var 5,6 procent med beaktande av bolagiseringen av HST och förändringen i coronakostnaderna. Motsvarande ökning var 7,8 procent år 2021 och cirka 3,6 procent år 2020.

Utgifterna enligt det ekonomiska målet i stadsstrategin som dimensionerar driftsekonomins verksamhetskostnader, den så kallade ansvarsprincipen, ökade med 1,8 procent 2022. Den jämförbara tillväxten var cirka 3,0 procent med beaktande av bolagiseringen av HST och coronakostnadernas minskande inverkan. Tillväxten var långsammare än målnivån, som uppgick till 4,0 procent med beaktande av den nyaste prognosen för prisindexet för basservice (Finansministeriet 12/2022). Förändringen i kostnadsnivån överskred med råge prognosen från hösten 2021 när budgeten utarbetades. På så sätt uppfylldes ansvarsprincipen trots att verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 85,0 miljoner euro.

Helsingfors skatteinkomster ökade med 7,1 procent från året innan (motsvarande ökning var 7,4 procent för 2021 och 2,1 procent för 2020). Utfallet för skatteinkomster blev totalt 330,0 miljoner euro bättre än budgeterat. Kommunalskatteredovisningarna ökade med 7,4 procent från året innan. Beskrivande för utvecklingen av kommunalskatteunderlaget är att de löneinkomster som redovisades i inkomstregistret ökade med 6,4 procent på riksnivå under 2022. Redovisningarna av samfundsskatt ökade med 6,7 procent från året innan, trots att kommungruppens andel av redovisningarna av samfundsskatt sänktes med 10,0 procentenheter för 2022. Samfundsskattens positiva utveckling beror på att redovisningarna av samfundens förskottsskatter ökade med 29 procent i hela landet från 2021. Statsandelarna blev 12,0 miljoner euro högre än i budgeten och uppgick till 377,6 miljoner euro. Inkomsterna från skatter och statsandelar var sammanlagt 342,0 miljoner euro större än budgeterat.

Årsbidraget var 733,0 miljoner euro, vilket är 336,0 miljoner euro större än i budgeten men en aning sämre än året innan (757,0 miljoner euro år 2021).

Coronapandemins direkta ekonomiska inverkan på Helsingfors stads verksamhetsbidrag 2022 var uppskattningsvis -24 miljoner euro, vilket är ungefär en fjärdedel av vad de uppskattades bli. I sektorerna har det emellertid uppstått ett serviceunderskott, och att täcka detta ökar stadens utgifter från och med 2022. De kompensationer av engångskaraktär som delades ut 2020–2021 via en ökning av kommungruppens andel av samfundsskatten och som ersatte ekonomiska förluster orsakade av coronapandemin slopades 2022. Kompensationerna täckte inte längre vare sig coronapandemins direkta kostnader eller kostnader som följer av serviceunderskottet.

De förluster av verksamhetsintäkter som coronapandemin orsakade staden uppgick till sammanlagt lite över 5 miljoner euro 2022 (år 2021 var motsvarande summa 23 miljoner euro).

Coronakrisen ökade stadens utgifter med sammanlagt 79,0 miljoner euro (år 2021 var motsvarande summa 276,2 miljoner euro), varav största delen, d.v.s. 71,5 miljoner euro, riktades till social- och hälsovårdssektorn. De största extra utgiftsposterna var löner, utrustning, köp av kundservice, testning, HUS-utrustning och separata coronaenheter. Social- och hälsovårdssektorn fick 58,6 miljoner euro i statsunderstöd för att täcka direkta coronakostnader.

De ekonomiska konsekvenserna av Rysslands anfallskrig i Ukraina uppgick uppskattningsvis till cirka 5 miljoner euro år 2022. De viktigaste utgiftsposterna var nödinkvartering, livsmedel och extra personal vid invandringsenheten, som ordnades via social- och hälsovårdssektorn, och undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

Trafikaffärsverket HST:s verksamhet, med undantag av funktioner i anknytning till metrons infrastruktur- och trafikavtal, överfördes 1.2.2022 till Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab, som grundades för att omedelbart fortsätta affärsverksamheten. Den här ändringens totala inverkan på Helsingfors stads boksluts resultat 2022 var nästan neutral. De tillgångar och skulder som överfördes till bolaget i samband med överföringen av metropersonalen bokfördes som en bokföringsvinst på en miljon euro i stadens resultat. Räkenskapsperiodens överskott förbättrades med 13,0 miljoner euro, bland annat på grund av att de av HST:s investeringsreserveringar som var avsedda för investeringar som överfördes till bolaget upplöstes i slutet av januari 2022.

När man betraktar finansieringsanalysen i Helsingfors stads bokslut för 2022 måste bolagiseringen av HST:s verksamhet beaktas. I den officiella finansieringsanalysens nyckeltal ingår bokföringsmässiga poster som orsakas av att egendom överförs till bolaget. Dessa måste göras jämförbara när man utvärderar Helsingfors stads balans utifrån finansieringsanalysens nyckeltal. De jämförbara nyckeltalen framgår av tabellen ovan över finansieringsanalysen.

I och med bolagiseringen av HST:s verksamhet överfördes den egendom och de avtal som ägdes av HST och ingick i dess balans jämte tillgångar och skulder (exklusive funktionerna som gäller metrons infrastruktur och trafikantavtal) från Helsingfors stad till Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab. Hela apportens bruttovärde uppgick till 808,6 miljoner euro. Vid apportöverlåtelsen överfördes tillgångsposterna till bolaget till bokföringsvärdet. Bokföringsvärdet för de immateriella och materiella tillgångar samt aktier och andelar som överfördes som apport uppgick till 758,0 miljoner euro. Apportöverföringen orsakade bokföringsmässiga inkomster av engångskaraktär från försäljning av bestående aktiva och investeringsutgifter på grund av tecknande av aktier samt skuld mellan bolaget och staden på grund av överföringen av egendom. Angående den egendom som överfördes tecknade staden aktier för 265,0 miljoner euro och det uppstod en skuld på 493,0 miljoner euro mellan staden och Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab, d.v.s. ett startlån som upptas som utlåning. Överföringen av egendom orsakade inte något betydande kassaflöde mellan staden och bolaget i 2022 års bokslut.

Stadens jämförbara investeringsutgifter (när tecknandet av aktier i Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab till ett värde av 265,0 miljoner euro frånses) uppgick till 767,1 miljoner euro år 2022, vilket var 122,5 miljoner euro mindre än år 2021. Investeringsutgifterna för 2022 blev lägre än för tidigare år, eftersom trafikaffärsverket HST bolagiserades och andra investeringar än de som gällde metrons infrastruktur överfördes till stadstrafikbolaget från och med 1.2.2022.

Den jämförbara investeringsnivån stiger till 911,0 miljoner euro när de kollektivtrafikinvesteringar som Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab har gjort beaktas. Det är något högre än motsvarande utfall på 889,6 miljoner euro år 2021.

Investeringsutgifterna utan affärsverken uppgick till 689,1 miljoner euro, när tecknandet av aktier i Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab frånses, d.v.s. de var 44,9 miljoner euro större än året innan. År 2021 förbrukades 644,2 miljoner euro, år 2020 förbrukades 761,5 miljoner euro och år 2019 förbrukades 639,9 miljoner euro.

HST:s investeringar uppgick till 71,1 miljoner euro år 2022. I dessa ingår utöver investeringarna i metroaffärsverksamheten även investeringar i övrig spårtrafik som före detta HST gjorde i januari före bolagiseringen. År 2021 uppgick HST:s investeringar till 242,9 miljoner euro. Eftersom Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab investerade 144,0 miljoner euro i kollektivtrafiken 2022, uppgick HST:s och stadstrafikaffärsverkets investeringar sammanlagt till cirka 215 miljoner euro. Investeringarna i ordnandet av kollektivtrafiken var alltså något lägre 2022 än 2021.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, ett centralt nyckeltal för stadens ekonomiska situation, uppvisade ett underskott på -8,8 miljoner euro när de siffror som är jämförbara med tanke på HST:s bolagisering granskas. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde blev dock 455,5 miljoner euro bättre än i budgeten, vilket berodde på att skatteinkomsterna var högre och investeringsnivån var lägre än budgeterat. Utfallet för årsbidraget, d.v.s. internt tillförda medel för att täcka investeringsnivån, var ungefär på samma nivå som föregående år.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde visade ett underskott år 2022. Balansen i stadens ekonomi visar fortfarande ett underskott då den betraktas via verksamhetens och investeringarnas kassaflöde.

För de jämförbara talen, med beaktande av bolagiseringen av HST, var årsbidraget i förhållandet till den faktiska investeringsnivån (procent internt tillförda medel för investeringar) 97 procent 2022, då motsvarande nyckeltal var 88 procent 2021. Helsingfors tal för 2022 är ungefär på samma nivå som till exempel Esbos och Vandas.

De senaste fem åren har årsbidraget dessutom uppgått till cirka 750,0 miljoner euro varje år (med undantag av 2020, då utfallet var något högre). Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde har visat ett underskott de senaste fyra åren, eftersom investeringarna har varit något större än årsbidraget i flera år.

År 2022 lyfte staden nya lån på 115,0 miljoner euro i enlighet med budgeten och amorterade långfristiga lån med cirka 65,0 miljoner euro. De långfristiga lånen ökade med sammanlagt 38,0 miljoner euro netto under 2022 och stadens lånestock uppgick vid utgången av året till 951,0 miljoner euro (913,0 miljoner euro vid utgången av 2021).

Det totala beloppet för stadens kassa och bank samt finansiella värdepapper ökade med 270,8 miljoner euro under den gångna räkenskapsperioden (det minskade med 172,3 miljoner euro under 2021). Förändringen i kassamedlen förklaras huvudsakligen av att välfärdsområdena inledde sin verksamhet. Därmed fick välfärdsområdena och Helsingfors stad den första delbetalningen av 2023 års statliga finansiering för välfärdsområden redan i december 2022. Pengarna var avsedda att finansiera Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningssektors verksamhet under början av 2023. Denna post på 215,0 miljoner euro, som förbättrade Helsingfors likviditet vid årsskiftet 2022–2023, syns i finansieringsanalysen under övriga förändringar av likviditeten (förändring av räntefria skulder; resultatregleringar till staten).

Stadens likvida medel ökade med 257,7 miljoner euro under året och stadens likviditet förblev stark. Stadens likvida medel uppgick till 1,4 miljarder euro vid utgången av året (i medlen ingår koncernkontomedlen för stadens dottersammanslutningar).

Helsingfors stadskoncerns resultat för 2022 var cirka 451,0 miljoner euro. Resultatet förbättrades med cirka 66,0 miljoner euro från år 2021 (år 2021 var resultatet 385,0 miljoner euro). Helsingfors stads resultat var 347,0 miljoner euro. Resultatet försvagades med 2,6 miljoner euro jämfört med året innan. Dottersammanslutningarna och samkommunerna stärkte stadskoncernens resultat med 104,0 miljoner euro (35,0 miljoner euro år 2021). Bland dottersammanslutningarna förbättrades i synnerhet Helen-koncernens resultat jämfört med 2021. Helen-koncernens resultat var 93,0 miljoner euro år 2022 (år 2021 var resultatet 55,0 miljoner euro).

Stadskoncernens överskott enligt resultaträkningen uppgick till 431,0 miljoner euro och förbättrades från året innan med 61,0 miljoner euro.

Med beaktande av stadskoncernens investeringar visade från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde ett underskott på 671,0 miljoner euro år 2022 och var 340,0 miljoner euro lägre än 2021 års nivå (år 2021 var kassaflödet -331,0 miljoner euro). Helsingfors stads inverkan på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernen var -9,0 miljoner euro. Helen-koncernens rörelsevinst uppgick till 142,0 miljoner euro och investeringarna till 562,0 miljoner euro (investeringar i materiella och immateriella tillgångar och övriga placeringar). Helen-koncernens ökade investeringsnivå hade en betydande inverkan på underskottet i verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernens finansieringsanalys.

Den totala investeringsnivån för dottersammanslutningarna som antecknats i Helsingfors koncernbokslut var 1 715 miljoner euro, nästan två gånger så hög som nivån föregående år (år 2021 var investeringsnivån 996,0 miljoner euro). Bland annat ökningen i Helen-koncernens investeringsnivå påverkade ökningen i dottersammanslutningarnas totala/sammanlagda investeringsnivå.

Den del av samkommunernas investeringar som bokfördes i Helsingfors koncernbokslut var totalt 223,0 miljoner euro. Av samkommunernas investeringar bokfördes i Helsingfors koncernbokslut för HUS del 94,7 miljoner euro (motsvarande ägarandelen på 36,2 procent) och för HRM:s del 122,3 miljoner euro (motsvarande ägarandelen på 57,56 procent).

Stadskoncernens lånestock uppgick till 6 516,0 miljoner euro, d.v.s. 9 800 euro per invånare (år 2021 var lånestocken 5 891 miljoner euro). Av detta utgjorde Helsingfors stads lånestock 951,0 miljoner euro, d.v.s. 1 431 euro per invånare. Helsingfors stads lånestock ökade med 38,0 miljoner euro och dottersammanslutningarnas och samkommunernas (i fråga om samkommunerna i förhållande till stadens ägarandel) sammanlagda lånestock ökade med cirka 588,0 miljoner euro (år 2021 var lånestocken 418,0 miljoner euro).

Helsingfors stadskoncerns relativa skuldsättning ökade till 93,6 procent. Den relativa skuldsättningen har legat på omkring 88 procent åren 2021–2018.

Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram ett förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Resultaten för affärsverken och de fonder som utgör självständiga balansenheter behandlas i deras egna bokslut i enlighet med bokföringsbestämmelserna.

I bokslutets tabell 9 01 03 Upplåning och amorteringar framställs upplåning och amorteringar utifrån 2022 års budget, som ändrades i samband med bolagiseringen av trafikaffärsverket (stadsfullmäktige 18.5.2022). I stadens bokföring överfördes trafikaffärsverkets två externa lån i samband med bolagiseringen till stadens allmänna lånestock. Stadens externa lånepositioners antal ändrades inte till följd av det. De lån som överfördes bokföringstekniskt syns dock på budgetmomentet 9 01 03 som en ökning av amorteringar och i trafikaffärsverkets bokföring som en motsvarande minskning av antalet lån.

Kaupunginhallitus 12.06.2023 § 401

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto päättää hyväksyä vuoden 2022 tilinpäätöksen siten, että tilikauden tulos ennen varausten ja rahastojen muutoksia on 346 951 881,9 euroa. Tulokseen sisältyvät myös kaupungin liikelaitosten ja itsenäisinä taseyksikköinä käsiteltyjen rahastojen tulokset.

Alla olevien liikelaitosten yli- tai alijäämä siirretään ko. liikelaitoksen johtokunnan esityksen mukaisesti taseen omaan pääomaan.

Alla olevien rahastojen yli- tai alijäämä siirretään rahaston sääntöjen mukaisen ko. rahaston rahastopääomaan.

Kaupunginhallitus esitti lisäksi, että muun toiminnan tilikauden tulos käsitellään seuraavasti:

05.06.2023 Pöydälle

27.03.2023 Ehdotuksen mukaan

20.03.2023 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Pia Ojavuo, talousarviopäällikkö, puhelin: +358931076759

Tuula Saxholm, rahoitusjohtaja, puhelin: 310 36250

Anniina Kitula, toimitusjohtaja, puhelin: 310 25100

Keskushallinto Kaupunginkanslia Kansliapäällikkö 24.04.2023 § 60

Päätös

Päätöksen perustelut

Lisätiedot

Helena Tunttunen, taloussuunnittelija, puhelin: 310 33115

Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta 28.03.2023 § 40

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Mika Malmberg, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: +358405823381

Ari Tirri, talouspäällikkö, puhelin: 310 85510

Kasvatus- ja koulutuslautakunta 21.03.2023 § 54

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Tero Vuontisjärvi, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 80295

Anna-Riitta Tarkkala-Hellström, suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 86442

Sosiaali-, terveys- ja pelastuslautakunta 14.03.2023 § 37

Päätös

14.03.2023 Ehdotuksen mukaan

Esittelijä

Lisätiedot

Henri Nordenswan, yhteyspäällikkö, puhelin: 310 30010

Liikenneliikelaitoksen johtokunta 09.03.2023 § 14

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Saara Kanto, toimitusjohtaja, puhelin: 310 20277

Työterveysliikelaitoksen johtokunta 03.03.2023 § 6

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Katariina Niemelä, hallintopäällikkö, puhelin: +358931054082

Kaupunkiympäristölautakunta 28.02.2023 § 106

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Leena Sutela, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 39841

Rakentamispalveluliikelaitoksen johtokunta 16.02.2023 § 15

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Simo Aapro, talouspäällikkö, puhelin: 310 76524

Taloushallintopalveluliikelaitoksen johtokunta 13.02.2023 § 9

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Mari Kärnä, talouspäällikkö, puhelin: 09 310 25106

Tarkastuslautakunta 07.02.2023 § 11

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Vilma Lamminpää, controller, puhelin: +358931036581

Palvelukeskusliikelaitoksen johtokunta 06.02.2023 § 7

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Sirkka Ilmoniemi, kirjanpitopäällikkö, puhelin: +358 9 310 27805

Mikael Neuvonen, päällikkö, puhelin: +358 9 310 27752

Detta beslut publicerades 28.06.2023

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 29.5.2023 är den följande

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00