Sääntöohjaus, hallintosäännön muuttaminen, keskushallinto, nuorisoneuvoston edustajan läsnäolo- ja puheoikeus kaupunginvaltuuston kokouksissa

Stadsfullmäktige godkänner förvaltningsstadgan för Helsingfors stad i enlighet med bilaga 1 från och med 1.6.2023.

Genom ändringen i förvaltningsstadgan förverkligas möjligheten för ungdomsrådet att inom sig välja företrädare som har rätt att närvara och yttra sig vid stadsfullmäktiges sammanträden. Stadsstyrelsen fattar närmare beslut om närvaro- och yttranderättens innehåll. Ungdomsrådet, stadsfullmäktiges ordförande, ungdomstjänsterna och stadskansliet kommer överens om hur rätten förverkligas i praktiken.

29 kap. 7 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ändras enligt följande:

I stadsfullmäktige har dessutom företrädare som det påverkansorgan för unga som avses i 27 kap. 2 § i denna förvaltningsstadga valt bland sina medlemmar närvaro- och yttranderätt på det sätt som stadsstyrelsen fastställt.

Samtidigt stryks momentets onödiga bestämmelse, enligt vilken de medlemmar som väljs av påverkansorganet för unga har närvaro- och yttranderätt när initiativen från ungdomar behandlas.

Genom närvaro- och yttranderätten kan de unga kunna lyfta fram sina synvinklar och synliggöra sina möjligheter att påverka i allmänhet och i synnerhet i de ärenden som behandlas vid tidpunkten, vilket talar för beviljandet av närvaro- och yttranderätten. När ungdomsrådets företrädare informerar de unga i Helsingfors om stadens ärenden i större utsträckning förbättras de ungas deltagande och tillgång till information. I flera kommuner har ungdomsrådets företrädare rätt att närvara och yttra sig i stadsfullmäktige. Också i Helsingfors har ungdomar deltagit i nämndernas sammanträden, vilket har gått bra.

Att staden ger en grupp en sådan särställning är exceptionellt, eftersom det ger de unga en bättre ställning i förhållande till flera andra grupper. Med tanke på förvaltningsförfarandets struktur skulle det vara exceptionellt att de unga skulle delta i diskussionen om beslutsfattande, eftersom de grupper som fullmäktigeärenden gäller inkluderas under beredningen och den diskussion som förs i fullmäktige utifrån beredningen är av politisk karaktär.

Bakgrund

I enlighet med de riktlinjer som stadens styrgrupp fastställde 24.9.2018 genomfördes våren 2019 ett pilotförsök, där ungdomsrådets företrädare fick närvaro- och yttranderätt vid sektornämndernas sammanträden.

Arrangemanget gjordes stadigvarande med stadsstyrelsens beslut 24.6.2019 (§ 478) och stadsstyrelsen fastställde riktlinjerna om närvaro- och yttranderätten för ungdomsrådets företrädare i sektornämnderna.

Ledamoten Matias Pajula och 28 andra ledamöter föreslog i sin motion 19.6.2019 att Helsingfors ger en permanent plats vid alla stadsfullmäktiges sammanträden till en företrädare för ungdomsrådet som rådet väljer inom sig.

I det motionssvar som stadsstyrelsen gav 27.1.2020 (§ 50) konstaterade stadsstyrelsen att uppföljningen av erfarenheterna av att medlemmar i ungdomsrådet deltar i nämndernas sammanträden fortsätter under år 2020. Dessutom utvärderas hur förfarandet fungerar. Utifrån uppföljningen, utvärderingen och jämförelsen bereds det en framställning om permanent närvaro- och yttranderätt för ungdomsrådets medlemmar vid stadsfullmäktiges sammanträden med tanke på bästa möjliga representativitet och med hänsyn till vad ungdomarna orkar. Det är meningen att besluten om en eventuell närvaro- och yttranderätt ska fattas före utgången av fullmäktigeperioden och att de ska träda i kraft vid ingången av den nya fullmäktigeperioden. Stadsfullmäktige betraktade motionen som slutbehandlad 12.2.2020 (§ 37).

Utifrån uppföljningen, utvärderingen och jämförelsen fick stadsstyrelsen 17.5.2021 (§ 381) ett förslag om riktlinjer, enligt vilket stadsstyrelsen konstaterar att det inte är ändamålsenligt att bevilja ungdomsrådets medlemmar närvaro- och yttranderätt vid stadsfullmäktiges sammanträden.

Stadsstyrelsen återemitterade förslaget till ny beredning 24.5.2021 (§ 399) så att det ska utvecklas en modell för ungdomsrådets deltagande vid fullmäktigesammanträden. Enligt modellen beviljar fullmäktiges ordförande ungdomsrådets företrädare en möjlighet att framföra ungdomsrådets åsikt om de beslutsärenden som rådet väljer på förhand.

Motiveringar till närvaro- och yttranderätten

Ur ungdomsarbetets perspektiv skulle närvaro- och yttranderätten för ungdomsrådets företrädare förstärka och utvidga de ungas möjligheter att påverka i Helsingfors. Vi kan redan se att de ungas närvaro att de ungas närvaro i sektornämnderna har påverkat så att de unga beaktas bättre i beslutsberedningen. Dessutom visar erfarenheterna från andra kommuner att de ungas anföranden i fullmäktige har en inverkan.

Med tanke på likabehandling är det problematiskt att ge en grupp rätt att närvara och yttra sig vid fullmäktigesammanträden. Positiv särbehandling i sig är nog möjligt om det de facto främjar likabehandling. De unga har ännu inte rösträtt och därför torde det vara en tillräcklig bra motivering om man vill främja deras möjligheter att påverka.

I den jämförelse som gjordes i början av 2021 bland de största städer som tog i bruk de ungas deltagande i fullmäktige, ansåg respondenterna att det positiva i att de unga fick delta i fullmäktigesammanträden var att närvaro- och yttranderätten vid fullmäktigesammanträden bättre lyfter fram å ena sidan ungdomsrådets verksamhet för kommuninvånarna och å andra sidan de ungas åsikter om de ärenden som besluten gäller.

Enligt respondenterna var tunga och långa sammanträden svåra på grund av ärendenas stora omfattning. Att ungdomsrådets företrädare inte nödvändigtvis har samma åsikt som stadens ungdomar i allmänhet ansågs också vara ett problem.

Med tanke på förvaltningsförfarandets och beslutsfattandets struktur är det mycket exceptionellt att andra parter än medlemmar i organen eller de sakkunniga som har deltagit i beredningen deltar i beslutsdiskussionen. Höranden och övriga tillfällen som reserveras för att uttrycka åsikter och som påverkar beslut ordnas i samband med utredningen av ärendet d.v.s. beredningen.

Stadsstyrelsens riktlinjer om närvaro- och yttranderätten för ungdomsrådets företrädare

Om stadsfullmäktige godkänner ändringen i förvaltningsstadgan på det sätt som föreslås, ger stadsstyrelsen i samband med att beslutet verkställs följande riktlinjer om förverkligandet av närvaro- och yttranderätten:

• De företrädare som ungdomsrådet väljer inom sig får rätt att närvara och yttra sig vid fullmäktigesammanträden.
• Ungdomsrådet beslutar själv om arrangemangen i fråga om valet av företrädare. Ungdomsrådet måste dock se till att en viss omsättning av mötesdeltagare ingår i arrangemanget.
• Två företrädare deltar samtidigt i ett sammanträde.
• Ungdomsrådet meddelar stadsfullmäktiges ordförande på förhand vilka beslutsdiskussioner det vill att rådets företrädare ska delta i.
• Ordföranden, efter att vid behov har diskuterat med vice ordföranden, meddelar ungdomsrådet under vilka ärenden företrädarna kan närvara.
• Företrädarna förbereder sig för sammanträdena tillsammans och om möjligt i samarbete med hela ungdomsrådet. Beredningsmöten är öppna och det lönar sig att bjuda in andra unga.
• De ungdomshandledare som stöder ungdomsrådets verksamhet stöder också företrädarna i att förbereda sig före ett sammanträde och bilda sig en uppfattning om olika synvinklar samt genom att ta hand om att det förs en gemensam diskussion om ärendena vid ungdomsrådets möten.
• De unga får inte rätt att närvara och yttra sig när stadsfullmäktige behandlar ett ärende vid ett slutet sammanträde.
• Företrädarna är berättigade till samma sammanträdesarvode som tjänsteinnehavare och anställda.
• Ungdomsrådet, stadsfullmäktiges ordförande, kultur- och fritidssektorns ungdomstjänster och stadskansliet kommer överens om hur arbetsformerna ska se ut.

Motiveringar till principiella riktlinjer

Närvaro- och yttranderätten för ungdomsrådets företrädare förverkligas i stora drag i enlighet med stadsstyrelsens beslut om återremittering 24.5.2021 (§ 399). Ungdomsrådet kan själv besluta i vilken ordning företrädarna väljs och utarbeta en process för att välja ärenden till möten.

Det centrala är ändå att ungdomsrådet förbereder sig för de valda ärendena, så att företrädarnas deltagande har en så stor effekt som möjligt. Det är också viktigt att stadsfullmäktiges ordförande beviljar ungdomsrådet möjligheten att framföra rådets åsikt och då kan ordföranden vid behov styra anföranden till de ärenden som är av största vikt. Om det under sammanträdet förs en diskussion om ett ärende som ungdomsrådets eventuellt kan ha en väsentlig åsikt om, kan en företrädare hålla en anförande med ordförandens tillstånd även utan förberedning.

Närvaro- och yttranderätten gäller inte slutna sammanträden, men med avvikelse från sektornämnderna gäller den personalärenden. Närvaro- och yttranderätten gäller även när stadsfullmäktige behandlar ett offentligt ärende, i vilket det ingår sekretessbelagt material, eftersom dessa ärenden i vilket fall som helst behandlas vid offentliga sammanträden. I övrigt följs i tillämpliga delar de riktlinjer för närvaro- och yttranderätt som iakttas vid sektornämnderna.

Företrädarnas roll och uppgift ska vara tillräckligt väl begränsad och beakta ungdomarnas utveckling och uppväxt. Företrädarens ansvar som förespråkare för alla ungdomar ska stå i rätt proportion till den tid som ungdomarna har för att förbereda sig för ett sammanträde, antalet ärenden och innehållet i de ärenden som behandlas vid sammanträdet samt det stöd som ungdomarna får av de vuxna. Ungdomsrådet och ungdomstjänsterna ska sinsemellan skapa en gemensam förståelse om och gemensamma mål för de ungas roll, och staden ska informera tydligt om den avtalade rollen. Ungdomar ska ha möjlighet att delta vid sammanträden som ungdomsrådets företrädare utan att representationsuppdraget är så belastande att det orsakar negativa konsekvenser för personens skolgång, studier eller familje- och vänskapsförhållanden.

Koppling till stadsstrategin

Enligt stadsstrategin 2021–2025 Läge för tillväxt är Helsingfors en öppen stad som kommunicerar och handlar interaktivt. Helsingfors stärker delaktigheten och interaktiviteten i all sin verksamhet genom att främja en öppen verksamhetskultur och interaktiva metoder samt genom att utnyttja feedback från invånare och företag. Staden bjuder aktivt stadsbor, företag och orgnisationer att delta i och påverka stadens tjänster, beslutsfattande, omvärld, egna bostadsområden samt ser till att det finns strukturer för att alla ska kunna vara delaktiga. Helsingfors främjar kommunikation, delaktighet och påverkan i många kanaler, dessas mångfald och flerspråkighet, också med hänsyn till skillnaderna i de olika bostadsområdena.

Lagstiftning som gäller ärendet

Enligt 26 § i kommunallagen (410/2015) ska ungdomsfullmäktige ges möjlighet att påverka planering, beredning, genomförande och uppföljning inom olika kommunala verksamheter i frågor som är av betydelse för kommuninvånarnas välfärd, hälsa, studier, livsmiljö, boende eller rörlighet samt även i andra frågor som ungdomsfullmäktige bedömer som betydelsefulla med tanke på barn och unga.

Enligt 8 § i diskrimineringslagen (1325/2014) får ingen diskrimineras bland annat på grund av ålder, åsikt, politisk verksamhet, hälsotillstånd, funktionsnedsättning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Enligt 9 § i den lagen är sådan proportionerlig särbehandling som syftar till att främja faktisk likabehandling eller att förhindra eller undanröja olägenheter som beror på diskriminering inte diskriminering.

Ungdomsrådets deltagande

Företrädandet i fullmäktige och modellen för det utarbetades i samarbete med ungdomsrådet genom workshopsarbete under två möten och en webbdiskussion i oktober 2022. Under arbetet samlade man in åsikter av ungdomsrådets medlemmar om alternativa modeller, hur företrädare väljs och hur de unga väljer de ärenden som ungdomsrådet tar ställning till vid fullmäktigesammanträden (under utgick man från preliminära material av stadskansliet).

Under det första mötet presenterades de alternativa modellerna och man samlade in åsikter och frågor av ungdomsrådets medlemmar med hjälp av applikationen Padlet. Efter mötet hölls arbetsplattformen öppen för kommentarer under två veckor. Under det andra mötet fick ungdomsrådets medlemmar en sammanställning av sina åsikter och svar på de frågor som togs upp under det förra workshopsmötet. Efter det diskuterades alternativa modeller och processen och åsikterna antecknades. Promemorian om arbetet finns som bilaga 2.

Förslagen beaktades i beredningen så att den modell som föreslås i huvuddrag motsvarar det arrangemang som stadsstyrelsen föreslog i sitt beslut om återremiss 24.5.2021 (339 §), kompletterad med ungdomsrådets förslag om möjligheten att hålla anföranden angående behandlingen av flera ärenden och med ordförandens tillstånd även utan förberedelser om en diskussion om sådana ärenden som ungdomsföreträdare kan ha ett väsentligt ställningstagande förs under sammanträdet.

Ungdomsrådet har dessutom 17.2.2023 gett ett utlåtande om den modell som slutligen valdes under beredningen. Ungdomsrådet bifaller genomförandet av närvaro- och yttranderätten i enlighet med förslaget, även om det enligt rådet skulle vara önskvärt med obegränsad närvaro- och yttranderätt. I sitt utlåtande föreslår ungdomsrådet att staden preciserar det interna sättet att välja de ärenden som ungdomsrådet har yttranderätt i, gör mötessystemet tillgängligt för ungdomsrådet, ger rådet möjligheten att delta även i behandlingen av personalärenden samt utvidgar arvoden och ersättningar. Utlåtandet finns i bilaga 3.

Enligt riktlinjerna får ungdomsrådet själv bestämma hur det väljer de ärenden i vilka företrädarna använder sin yttranderätt. Avsikten är att närvaro- och yttranderätten gäller även personalärenden. De ärenden som behandlas under ett slutet sammanträde är de enda ärenden som närvaro- och yttranderätten inte gäller. Ändamålsenliga sätt att använda mötessystemet kan utredas under den fortsatta beredningen. Med beaktande av ungdomsföreträdarnas roll i fullmäktige som deltagare som inte är fullmäktigeledamöter är det ändamålsenligast och jämlikt att betala dem samma ersättningar som betalas till personalen. I så fall ersätter staden inte inkomstbortfall, barnvård eller resekostnader, men ger möjligheten att använda taxi efter de sammanträden som slutar kl. 23 eller senare. Avsikten är att ordföranden eventuellt placerar de ärenden, i vilka ungdomsföreträdarna har yttranderätt, i början av föredragningslistan, så att företrädarna inte behöver delta i hela sammanträdet.

Beredning av ärendet

Ärendet har beretts som samarbete mellan stadskansliets förvaltningsavdelning och kommunikationsavdelning samt kultur- och fritidssektorns servicehelhet ungdomstjänster. Riktlinjerna har diskuterats med stadsfullmäktiges ordförande under beredningen. Stadgearbetsgruppen har behandlad utkastet till bestämmelserna 13.2.2023 och konstaterat att det är stadgetekniskt problemfritt.

Kaupunginhallitus 15.05.2023 § 302

Päätös

24.04.2023 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Antti Peltonen, hallintopäällikkö, puhelin: 310 36018

Detta beslut publicerades 30.05.2023

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 29.5.2023 är den följande

Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 26.5.2023 är den följande

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00