Tilinpäätös vuodelta 2023, Helsingin kaupunki

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Bokslut

Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Stadsstyrelsen ska upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Efter revisionen ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige bokslutet. Stadsfullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.

Helsingfors har utarbetat separata bokslut för Helsingfors stad i sin helhet, kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn.

Helsingfors stad som helhet är indelad i den statligt finansierade social-, hälsovårds- och räddningssektorn och kommun-Helsingfors, som består av fostrans- och utbildningssektorn, kultur- och fritidssektorn, stadsmiljösektorn, centralförvaltningen och affärsverken. I 2023 års bokslut delas rapporteringen om Helsingfors stads ekonomi in i tre helheter: Helsingfors stad, kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn. Helsingfors stads bokslut består av de separata bokslut som upprättats för dessa tre helheter.

Från och med 2023 delas rapporteringen om Helsingfors stads ekonomi som helhet in i två delar: kommun-Helsingfors, som är jämförbart med andra kommuner, och den statligt finansierade social-, hälsovårds- och räddningssektorn, som är jämförbar med välfärdsområdena.

Helsingfors stad är den enda kommunen med organiseringsansvar för social- och hälsovård samt räddningsväsende. Således saknar Helsingfors stads nyckeltal jämförelseobjekt i Finland från och med 2023.

Rekordartad befolkningsökning i Helsingfors 2023

Vid utgången av 2023 bodde nästan 675 000 personer i Helsingfors. Befolkningsökningen under året uppgick till 10 935 personer, vilket betyder att den relativa ökningen steg till 1,6 procent. Senast överskred den årliga befolkningsökningen 10 000 personer år 1965. På samma sätt som föregående år bestod befolkningsökningen i Helsingfors nästan helt av flyttningsöverskottet. Helsingfors inflyttningsöverskott uppgick till 10 582 personer, varav 8 520 personer kom från utlandet och 2 062 från Finland. Inflyttningsöverskottet från utlandet var större än tidigare år.

Totalproduktionen inom ekonomin vände nedåt 2023 – bostadsbyggandet avtog

Finlands bruttonationalprodukt vände nedåt under det andra kvartalet 2023 och nedgången blev ännu kraftigare mot slutet av året. Den förhöjda räntenivån och snabba inflationen minskade konsumenternas köpkraft, vilket i Helsingfors syntes främst i en nedgång i efterfrågan inom servicebranschen. Finansministeriet har uppskattat att hela landets bruttonationalprodukt för år 2023 sjönk med ungefär en halv procent jämfört med föregående år. Produktionsvolymen i Helsingfors minskade ungefär lika mycket.

År 2023 uppgick sysselsättningsgraden till 78,5 procent, vilket var nästan en procentenhet lägre än föregående år. Antalet sysselsatta i Helsingfors minskade med 2,3 procent från föregående år. Även antalet arbetade timmar minskade. Andelen deltidsanställningar av alla anställningar har vuxit kraftigt.

Den snabba höjningen av räntorna och byggkostnaderna och stegringen av inflationen har fått byggandet att avta. I Helsingfors har den nedåtgående konjunkturen inom byggbranschen inte inneburit en lika dramatisk minskning av antalet påbörjade bostäder som i resten av Finland. År 2023 färdigställdes 8 179 bostäder i Helsingfors, och BM-programperiodens årliga produktionsmål nåddes. Under året inleddes byggandet av 5 027 bostäder, men bygglov beviljades endast för 4 401 bostäder. Antalet bostäder som beviljades bygglov var betydligt mindre än de två föregående åren, vilket tyder på att bostadsproduktionen i Helsingfors kommer att avta de närmaste åren.

Befolkningsökningen kräver investeringar

Enligt 2023 års bokslut var utfallet av kommun-Helsingfors ekonomi något starkare än budgeterat. Räkenskapsperiodens resultat var 437 miljoner euro, vilket överstiger prognosen i budgeten med 13 miljoner euro. Resultatet för år 2022 var 347 miljoner euro. De så kallade skatteeftersläpningarna i social- och hälsovårdsreformen, alltså 2022 års kommunal- och samfundsskatt, som redovisades med högre skattesats och utdelning, ökade skatteinkomsterna med 222 miljoner euro. Utan eftersläpningarna skulle 2023 års resultat ha varit något svagare än de föregående årens. Verkningarna av 2022 års skattesatser upphör 2024.

Utgifterna enligt ansvarsprincipen, som är ett ekonomiskt mål för kommun-Helsingfors driftsekonomi i stadsstrategin, ökade med cirka 4,9 procent under 2023. Tillväxten var något mindre än vad som var möjligt enligt den nyaste prognosen för prisindexet för basservice (Finansministeriet 12/2023). Utfallet av prisindexet för basservice, som beskriver förändringen i kostnadsnivån, överskred med råge prognosen från hösten 2022, då budgeten utarbetades. Således uppfylldes ansvarsprincipen trots att verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 85,5 miljoner euro.

Skatteinkomsterna uppgick till sammanlagt 2 038 miljoner euro år 2023. Inkomsterna från kommunalskatten uppgick till 1 192 miljoner euro, vilket var 52 miljoner euro mer än budgeterat. Skillnaden berodde på skatteeftersläpningarna och på att förvärvsinkomsterna ökade mer än väntat. Som en följd av social- och hälsovårdsreformen minskade inkomsterna från kommunalskatten med 61 procent jämfört med 2022.

På grund av befolkningsökningen behövs investeringar i servicelokaler, exempelvis skolor, samt i stadsstrukturen och en fungerande kollektivtrafik. Kommun-Helsingfors investeringar uppgick sammanlagt till 849 miljoner euro, varav 289 miljoner euro går till skolor och andra byggnader, 140 miljoner euro till stora trafikprojekt och 92 miljoner euro till gator och trafikleder. Helsingfors investerade dessutom mycket genom sina dottersammanslutningar. Om Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab:s investeringar i kollektivtrafiken räknas med steg den jämförbara investeringsnivån 2023 till cirka 1 035 miljoner euro.

Helsingfors ska finansiera såväl servicekostnader som investeringar med sina inkomster från skatter och övriga källor. Staden kunde finansiera nästan alla investeringar med internt tillförda medel. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som är ett viktigt nyckeltal som beskriver en växande stads ekonomiska balans, hade ett balanserat utfall på 23 miljoner euro. Investeringar för sammanlagt 97 miljoner euro av dem som beskrevs i 2023 års budget uteblev, vilket förbättrade utfallet av verksamhetens och investeringarnas kassaflöde.

Kommun-Helsingfors årsbidrag i förhållande till den faktiska investeringsnivån (andelen investeringar som finansierades med internt tillförda medel) var 99 procent 2023, då motsvarande nyckeltal var 97 procent 2022. Andelen 2023 låg på en genomsnittlig nivå jämfört med de 21 största städerna i Finland (C21-städerna).

Staden amorterade långfristiga lån med 46,7 miljoner euro år 2023. Inga nya långfristiga lån upptogs, utan lånebehoven förflyttades till år 2024. Lånestocken uppgick till 906,0 miljoner euro vid utgången av året.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi överskred förväntningarna

Utfallet av den statligt finansierade social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi blev bättre än förväntat. Sektorns inkomster överskred prognosen i budgeten med 43 miljoner euro på grund av bland annat att mängden influtna kundavgifter ökade, finansministeriet beviljade startbidrag och sektorn producerade mer service för kommun-Helsingfors än tidigare.

Social- hälsovårds- och räddningssektorn överskred sina verksamhetskostnader med sammanlagt 32 miljoner euro. Överskridningen berodde främst på att Helsingfors andel (40 miljoner euro) av ett underskott på HUS-sammanslutningsnivå (100 miljoner euro) bokfördes som en kostnad och en avsättning 2023. Verksamhetsbidragets nivå blev -2 569 miljoner euro. Sektorn tilldelades 2 601 miljoner euro i statsandelar för välfärdsområden. Årsbidragets utfall blev 40 miljoner euro och resultatet 29 miljoner euro.

Stadskoncernens bokslut

I bokslutet 2023 delas rapporteringen om Helsingfors stads ekonomi in i tre helheter även i fråga om koncernerna: Helsingfors stadskoncern, koncernen kommun-Helsingfors och den statligt finansierade koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorn. I Helsingfors stadskoncerns siffror ingår social-, hälsovårds- och räddningssektorns betydande inkomst- och utgiftsposter. Koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi finansieras av staten och har särredovisats från Helsingfors stadskoncerns ekonomi. Därför ska man i första hand granska den med andra kommuner jämförbara koncernen kommun-Helsingfors siffror och den med de övriga välfärdsområden jämförbara koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorns siffror i stället för Helsingfors stadskoncerns siffror. Det är möjligt att jämföra koncernbokslutet med de tidigare åren endast när det gäller nyckeltal som beskriver ekonomiska balans i Helsingfors stadskoncerns resultaträkning och finansieringsanalys.

Helsingfors stadskoncerns resultat 2023 var cirka 457 miljoner euro.
Resultatet förbättrades med cirka 6 miljoner euro jämfört med år 2022 (2022: 451 miljoner euro). Med beaktande av stadskoncernens investeringar visade verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 2023 ett underskott på -553 miljoner euro, men var 118 miljoner euro bättre än 2022 (2022: -671 miljoner euro). Helsingfors stads inverkan på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernen var 23 miljoner euro. Helen-koncernens rörelsevinst var 55 miljoner euro och bruttoinvesteringarna uppgick till 462 miljoner euro. Helen-koncernens höga investeringsnivå 2023 och 2022 hade en betydande inverkan på underskottet i verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernens finansieringsanalys.

Koncernen kommun-Helsingfors resultat för 2023 var cirka 427 miljoner euro. Kommun-Helsingfors resultat var 437 miljoner euro. Dottersammanslutningarna och samkommunerna försvagade koncernen kommun-Helsingfors resultat med 10 miljoner euro. Bland dottersammanslutningarna försvagades Helen-koncernens resultat jämfört med 2022. De stigande räntorna fick även Helsingfors stads bostäder Ab:s och Helsingin Asumisoikeus Oy:s resultat att försvagas och bli negativt 2023. Koncernen kommun-Helsingfors investeringar 2023 uppgick till 2 187 miljoner euro, varav kommun-Helsingfors andel var 849 miljoner euro. Dottersammanslutningarnas sammanlagda investeringsnivå i koncernen kommun-Helsingfors bokslut var 1 338 miljoner euro, vilket var något lägre än föregående år (2022: 1 715 miljoner euro). Helen-koncernens bruttoinvesteringar uppgick till sammanlagt 462 miljoner euro 2023 (2022: 562 miljoner euro), varav 318 miljoner euro gick till vindkraft, solenergi och jordvärme (2022: 326 miljoner euro).

Koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorns resultat för 2023 var 30,0 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat för social-, hälsovårds- och räddningssektorn var 29 miljoner euro. Utöver själva sektorn påverkas koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorns bokslut främst av HUS-sammanslutningens resultaträkning och finansieringsanalys. Koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorns investeringar 2023 uppgick till 100,0 miljoner euro, varav social-, hälsovårds- och räddningssektorns totala andel var 12,7 miljoner euro. Den del av HUS-sammanslutningens investeringar som bokfördes i koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorns bokslut var cirka 87 miljoner euro. Allt som allt var investeringsnivån i HUS-sammanslutningens koncernredovisning 234 miljoner euro. Investeringarna gällde främst byggnader.

Prognos för framtida utveckling

Genomförandet och finansieringen av ett tioårigt investeringsprogram på cirka 10 miljarder euro i enlighet med stadens budget 2024 i en osäker ekonomisk omvärld utgör en risk för stadens ekonomiska hållbarhet.

Utöver stadens investeringsprogram gör staden omfattande investeringar i kollektivtrafiken och verksamhetslokaler i dottersammanslutningars balansräkningar, vars verksamhet staden huvudsakligen finansierar. Investeringarna finansieras med lån som staden garanterar. Stadens borgensansvar ökade 2023 och ökningen förblir kraftig de närmaste åren i takt med att Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab:s spårprojekt, Varikkokiinteistöt Oy:s och bl.a. Fastighets Ab Verksamhetslokalerna i Helsingfors projekt för skolor och centraler för hälsa och välbefinnande framskrider. Med beaktande av den allmänna ekonomiska utvecklingen ska den framtida utvecklingen av stadens helhetsansvar (lånestock, borgen samt långfristiga hyresavtal) samt hållbarheten i stadens finansiella ställning omsorgsfullt bedömas årligen i samband med budgetberedningen och när det fattas beslut om inledningen och tidsplanen för stora investeringsprojekt. Om utvecklingen av stadens helhetsansvar rapporteras som en del av budgeten och bokslutet.

Inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn anses den främsta ekonomiska risken vara att den statliga finansieringen understiger det verkliga behovet, eftersom det bland de faktorer som enligt finansieringsmodellen orsakar kostnader inom social- och hälsovård samt räddningsväsende saknas sådana som är viktiga för Helsingfors. Dessutom inledde finansministeriet i augusti 2023 en lagberedning där en regeringsproposition med förslag till en lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering lämnas till riksdagen så att den justering i efterhand av de faktiska kostnaderna som görs på riksnivå för att öka finansieringsmodellens sporrande effekt ska beräknas stegvis genom att den s.k. självrisken för välfärdsområdena läggs till modellen.

Helsingfors välfärdsbarometer

Dessutom informeras stadsfullmäktige i samband med behandlingen av bokslutet 2023 om resultaten av Helsingfors välfärdsbarometer (Stadin HYTE-barometri).

Välfärdsbarometern presenterar läget för målen och åtgärderna i Helsingfors välfärdsplan våren 2024. Barometern innehåller utvalda konkreta lyft bland åtgärderna och åskådliggör helsingforsarnas välbefinnande och hälsotillstånd ljuset av uppföljningsindikatorerna för välfärdsplanen. Barometern är en välfärdsberättelse om ordnandet av social- och hälsovården i enlighet med 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård som ska lämnas årligen till stadsfullmäktige.

Mot bakgrund av den andra uppföljningsinformationen framskrider åtgärderna i Helsingfors välfärdsplan bra och en del har redan färdigställts. Man beräknar att hälften är direkt riktade mot helsingforsarna och resten mot stadens personal eller olika arbetslag. Arbetet har bidragit till att förbättra helsingforsarnas fysiska funktionsförmåga samt psykiska och sociala välbefinnande. Många åtgärder har bidragit till trygghetskänslan i vardagslivet och livsmiljöns betydelse.

Det centrala målet för välfärdsarbetet i Helsingfors är att minska skillnaderna i välfärd och förebygga brister i jämlikheten. Även om det har skett en positiv utveckling i fråga om många aspekter av välfärd och hälsa är det dock oroväckande att det finns tydliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Skillnaderna mellan bostadsområden enligt bakgrundsfaktorer har också ökat.

Helsingfors stad har genomfört sina första välfärdsförhandlingar. I samråd med organisationer och andra partner diskuterades samarbete över områdesgränser och förebyggande av segregation, motion och hobbyer samt psykiskt välbefinnande och missbruk av rusmedel. Resultaten av välfärdsförhandlingarna rapporteras noggrannare i välfärdsbarometern.

Kaupunginhallitus 10.06.2024 § 367

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto hyväksyy Helsingin kaupungin, kunta-Helsingin sekä sosiaali-, terveys- ja pelastustoimialan vuoden 2023 tilinpäätökset.

Helsingin kaupunki

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle Helsingin kaupungin tilikauden tuloksen käsittelystä seuraavaa:

Alla olevien liikelaitosten yli-/alijäämä siirretään kyseessä olevan liikelaitoksen johtokunnan esityksen mukaisesti taseen omaan pääomaan.

Alla olevien rahastojen yli-/alijäämä siirretään rahaston sääntöjen mukaisesti kyseisen rahaston pääomaan

Kaupunginhallitus esitti lisäksi, että muu Helsingin kaupungin tilikauden tulos käsitellään seuraavasti:

Kunta-Helsinki

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle kunta-Helsingin tilikauden tuloksen käsittelystä seuraavaa:

Alla olevien liikelaitosten yli-/alijäämä siirretään kyseessä olevan johtokunnan esityksen mukaisesti taseen omaan pääomaan.

Alla olevien rahastojen yli-/alijäämä siirretään rahaston sääntöjen mukaisesti kyseisen rahaston rahastopääomaan.

Kaupunginhallitus esitti lisäksi, että muu kunta-Helsingin tilikauden tulos käsitellään seuraavasti:

Sosiaali-, terveys- ja pelastustoimiala

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle sosiaali-, terveys- ja pelastustoimialan tuloksen käsittelystä seuraavaa:

- tilikauden ylijäämä 28 998 029,12 euroa kirjataan sosiaali-, terveys- ja pelastustoimialan taseen omaan pääomaan edellisten tilikausien yli-/alijäämiin.

Käsittely

25.03.2024 Ehdotuksen mukaan

Esittelijä

Lisätiedot

Pia Ojavuo, talousarviopäällikkö, puhelin: +358931076759

Kasvatus- ja koulutuslautakunta 26.03.2024 § 58

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Tero Vuontisjärvi, talous- ja suunnittelujohtaja, puhelin: 310 80295

Anna Lyra-Katz, johtava erityissuunnittelija, puhelin: 310 86706

Anna-Riitta Tarkkala-Hellström, suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 86442

Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta 26.03.2024 § 37

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Mika Malmberg, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: 09 310 15058

Ari Tirri, talouspäällikkö, puhelin: 09 310 85510

Sosiaali-, terveys- ja pelastuslautakunta 12.03.2024 § 53

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Sampo Pajari, talous- ja suunnittelujohtaja, puhelin: 09 310 42246

Liikenneliikelaitoksen johtokunta 04.03.2024 § 23

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Saara Kanto, toimitusjohtaja, puhelin: 310 20277

Työterveysliikelaitoksen johtokunta 28.02.2024 § 4

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Katariina Niemelä, hallintopäällikkö, puhelin: +358931054082

Kaupunkiympäristölautakunta 27.02.2024 § 110

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Leena Sutela, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: 09 310 39841

Maria Sillanpää, yksikön päällikkö, puhelin: 09 310 36211

Tarkastuslautakunta 27.02.2024 § 16

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Vilma Lamminpää, controller, puhelin: +358931036581

Taloushallintopalveluliikelaitoksen johtokunta 27.02.2024 § 4

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Mari Kärnä, talouspäällikkö, puhelin: 09 310 25106

Keskushallinto Kaupunginkanslia Kansliapäällikkö 20.02.2024 § 22

Päätös

Päätöksen perustelut

Lisätiedot

Helena Tunttunen, taloussuunnittelija, puhelin: 310 33115

Rakentamispalveluliikelaitoksen johtokunta 14.02.2024 § 8

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Simo Aapro, talouspäällikkö, puhelin: 310 76524

Palvelukeskusliikelaitoksen johtokunta 14.02.2024 § 6

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Sirkka Ilmoniemi, kirjanpitopäällikkö, puhelin: +358 9 310 27805

Salla Alhola, talouspäällikkö, puhelin: +358 9 310 35850

Detta beslut publicerades 26.06.2024

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar efter att man fått del av beslutet.

Besvärsskriften ska lämnas in till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet sändes, om inte något annat påvisas.

Dagen då man fått del av beslutet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om en laglig företrädare eller ett ombud för ändringssökandens talan, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla postadressen och en eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

En rättegångsavgift tas ut med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) hos den som söker ändring. I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas avgiften ut oberoende av utgången.

Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00