Vahingonkorvaus, esinevahinko, vahingoittunut takki, Daghemmet Elka

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Beslut som avses

Förvaltningschefen avslog i sitt beslut av 30.9.2020 (97 §) anspråket om skadestånd, eftersom fostrans- och utbildningssektorn vid Helsingfors stad på basis av den utredning som mottagits inte kunde anses vara skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen eller arbetsavtalslagen.

Begäran om omprövning

Begäran om omprövning och fullmakten är bifogade. (bilaga 1)

Den som begär omprövning (nedan sökande) upprepar det som sagts i anspråket om skadestånd: fostrans- och utbildningssektorn vid Helsingfors stad krävs på 50 euro i skadestånd för arbetstagarens jacka som tillfogats skada på ett verksamhetsställe inom småbarnspedagogiken (daghem).

Ett barn hade tagit en sax från grupprummet och gjort cirka 10 hack i resåren på jackan som hängde i tamburen strax intill grupprummet. Enligt ombudet har personaldimensioneringen och övervakningen brustit och man har brutit mot säkerhetsbestämmelserna. Den som gör anspråk om skadestånd har instruerats att förvara sin jacka i tamburen.

Begäran om omprövning har lämnats in inom utsatt tid och till rätt myndighet.

Motivering

Sökanden har i sitt tidigare inlämnade anspråk om skadestånd krävt 50 euro i skadestånd för den jacka som tillfogats skada på ett verksamhetsställe inom småbarnspedagogiken (daghem). Enligt anspråket har jackan anskaffats år 2017 till ett anskaffningspris på 50 euro.

Enligt den utredning (bilaga 2) som mottagits från verksamhetsstället inom småbarnspedagogiken (daghemmet) befann sig på dagen för skadefallet 18 barn, 1 lärare, två barnskötare och en assistent i den grupp som den sökande arbetade i. Då skadan uppkom befann sig de två barnskötarna och assistenten i gruppen. Läraren arbetade samtidigt i parallellgruppen (integrerad specialbarnsgrupp), då den egna personalen hade teamplanering. I grupprummet finns pysselmaterial av olika slag framställda så att de är tillgängliga för barnen. De två barnskötarna var i varsitt rum och assistenten arbetade med ett enskilt barn. Vid tidpunkten var barnen indelade i olika lekstationer, men de kunde fritt byta lekstation och därför kunde barnet i fråga smuggla ut en sax till tamburen. Övervakningen och personaldimensioneringen har varit lagenlig.

I daghemmets utredning hänvisar man till Helsingfors plan för småbarnspedagogik, i vilken följande står: Lärmiljöerna ska planeras och utformas tillsammans med barnen. De ska stödja barnets naturliga nyfikenhet och vilja att lära sig. De ska locka barnet till fysisk aktivitet, till att leka, undersöka samt uppleva och uttrycka konst. Barnet ska ha möjlighet att utforska världen med alla sina sinnen och med hela kroppen. Lärmiljöerna ska erbjuda barnet olika möjligheter till meningsfull sysselsättning, mångsidiga och fartfyllda fysiska aktiviteter, lekar och spel men också till vila samt lugn och ro. Barnet ska också ges tid och rum att bara vara. Barnets idéer, lekar samt alster och verk ska synas i lärmiljöerna. Lärmiljön i daghemmet och gruppen är planerad så att barnen har tillgång till olika verktyg och material, såsom saxar, pennor, lim och dylikt. Det finns ett omklädningsrum som alla i personalen har fritt tillträde till. Krokar för vuxnas kläder finns också i barnens kläd- och skotambur.

För att skadeståndsskyldighet ska uppstå krävs en ansvarsgrund. I annat fall ska den skadelidande stå för skadan. Enligt 2 kap. 1 § 1 mom. i skadeståndslagen ska den som uppsåtligen eller av vållande förorsakar annan skada ersätta den. Enligt 3 kap. 1 § 1 mom. i skadeståndslagen är arbetsgivare skyldig att ersätta skada, som arbetstagare förorsakar genom fel eller försummelse i arbetet. Enligt 12 kap. 1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen ska en arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot eller åsidosätter skyldigheter som följer av ett anställningsförhållande eller av denna lag ersätta arbetstagaren för den skada som därigenom uppkommit.

Enligt den utredning som mottagits har inte att skadan uppkommit på grund av ett fel eller en försummelse i arbetet som en arbetstagare eller en tjänsteinnehavare vid fostrans- och utbildningssektorn vid Helsingfors stad gjort sig skyldig till. Skadan kan inte heller anses ha uppkommit på grund av att arbetsgivaren brutit mot eller åsidosatt skyldigheter som följer av ett anställningsförhållande eller av arbetsavtalslagen.

Enligt den utredning som mottagits hade man ordnat övervakningen av barnen på daghemmet när skadefallet inträffade på behörigt sätt och antalet anställda var tillräckligt i förhållande till antalet barn. Trots det har en plötslig skada uppkommit till följd av ett barns agerande. Den personal som behövs utifrån antalet barn (personaldimensioneringen) ska vara på plats och tillgänglig på daghemmet. Det finns emellertid inte några specifika bestämmelser om hur personalen och barnen ska placeras i daghemmet eller om hur verksamheten ska förverkligas.

Utgångspunkten är att arbetstagaren ansvarar för sin personliga egendom på arbetsplatsen. Den som gör anspråk om skadestånd har också haft möjlighet att förvara sin jacka i personalens omklädningsrum och skadan skulle då ha kunnat undvikas. Föreståndaren har inte instruerat de anställda att förvara sina kläder i tamburen. Enligt det som meddelats har det föremål som tillfogats skada anskaffats för cirka tre år sedan till ett pris på 50 euro. Den skadeståndsrättsliga utgångspunkten är att nyanskaffningspriset för ett använt föremål inte ersätts och då man fastställer ett eventuellt skadestånd tas det i beaktande att föremålets värde sjunker till följd av dess ålder. Fostrans- och utbildningssektorn är inte skadeståndsskyldig i det här fallet enligt skadeståndslagen eller arbetsavtalslagen.

Förvaltningschefens beslut har inte tillkommit i felaktig ordning, förvaltningschefen har inte överskridit sina befogenheter och beslutet är inte lagstridigt. Den föredragande anser att begäran om omprövning ska avslås.

Detta beslut publicerades 27.11.2020

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas genom kommunalbesvär endast av den som har framställt begäran om omprövning av det ursprungliga beslutet.

Om det ursprungliga beslutet har ändrats med anledning av begäran om omprövning, får ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också.

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015). Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00